Ingen följer språklagen

Föräldrar till hörselskadade barn har rätt att gå teckenspråkskurser på statens bekostnad. Men de hörselskadade barnen själva får ingen utbildning i teckenspråk. Trots att en ny lag ger dem rätt att lära sig teckna.

I Örebro län finns omkring 150 barn i grundskolan och gymnasiet som har någon form av hörselskada utan att vara helt döva. Många av dem kommer någon gång i livet att behöva använda sig av teckenspråk. Men om de väljer att gå i en hörande klass får de ingen hjälp att lära sig teckenspråket. Det får däremot deras föräldrar.
– Vi tycker att det är jättekonstigt det här. De här barnen skulle behöva möjlighet att lära sig teckenspråk oavsett vilken skolgång de väljer, säger Inger Birkhammar som är hörselpedagog och arbetar med barn och ungdomar i Örebro län.
Birgittaskolan i Örebro håller kurser för barn som lever i teckenspråkstalande familjer. Staten står för kostnaderna. Men barn som själva har en hörselskada får inte plats på kurserna.
– Det ingår inte i vårt uppdrag. Det blir rätt märkliga resultat när flera hörande barn har rätt till undervisning medan hörselskadade barn inte har det, säger Birgittaskolans rektor Roger Holmström.

Hamnar på efterkälken
Många hörselskadade barn klarar av de första skolåren i en hörande klass i den vanliga skolan, men tvingas byta till en teckenspråksklass när skolgången blir för krävande. Då får de kämpa hårt om de inte redan har grundkunskaper i teckenspråk.
– Många barn kommer till oss i årskurs fyra eller fem. Har de inte fått lära sig teckenspråk då så ligger de ju efter. Vi skulle helst se att alla de här barnen fick teckenspråksundervisning från början, säger Roger Holmström.
Men hittills har Utbildningsdepartementet som betalar för undervisningen i Birgittaskolan inte bidragit med några pengar till teckenspråkskurser för hörselskadade barn.
Förklaringen ligger långt tillbaka i tiden. Förr placerades de flesta hörselskadade barn i specialskola med teckenspråksundervisning. Därför skapades särskilda kurser där deras föräldrar och syskon också fick lära sig teckenspråket.
I dag har ny teknik med operationer och så kallade cochleaimplantat som förstärker hörseln gjort att de flesta barn med hörselnedsättning börjar skolan i en klass med hörande elever. De får alltså ingen utbildning i teckenspråk. Men förordningen som ger deras föräldrar och syskon rätt till kurser i teckenspråk finns kvar och tillämpas på specialskolorna.
– Skolförfattningen är inte uppdaterad utifrån dagens situation. Den stöder inte barns rätt att läsa sig teckenspråk, säger Eleonor Otterdahl som är politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet.

”Lagar måste tolkas”
Men sedan den första juli i år finns en ny lag som ger även de hörselskadade barnen rätt att läsa teckenspråk. Det är den nya språklagen som säger att den som är döv eller har nedsatt hörsel har rätt att få lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.
Men skolorna som undervisar i teckenspråk har ännu inte upptäckt lagändringen. Och på Utbildningsdepartementet har man just börjat fundera på vad den nya lagen innebär.
– Lagar måste tolkas och språklagen är på en väldigt generell nivå. Vi är angelägna om att lösa det här så snart som möjligt, men jag kan inte säga någonting om tidsramar. Ett arbete med ett styrande dokument är ingenting man gör över en dag, säger politiskt sakkunnig Eleonor Otterdahl.

Åsa Wilson

FAKTA Teckenspråkskurser

* Syskon till hörselskadade barn, samt barn till hörselskadade föräldrar
med teckenspråk som första språk har möjlighet att läsa teckenspråk på Birgittaskolan.
* Föräldrar till hörselskadade barn kan välja att läsa så kallade Tuff-kurser i teckenspråk. Tuff-kurser ges av landstinget, samt på Västanviks folkhögskola.
* Dessa utbildningar bekostas med statliga medel.
* Hittills finns inga möjligheter för hörselskadade barn att få teckenspråks-undervisning på statens bekostnad.

"Det är så knäppt att folk inte tror att det är sant"

Maja Elmgren är 13 år och hörselskadad. Hennes äldre bror har fullgod hörsel. Han har fått erbjudande om att läsa teckenspråk på Birgittaskolan. När Maja ville gå samma kurs blev hon nekad.

– Det är så konstigt. Det är ju jag som är hörselskadad, inte han, säger hon.
Majas mamma, Anna Svensson, är själv hörselskadad och fick lära sig teckna av sina föräldrar. Hon skulle helst se att dottern också blev tvåspråkig.
– Jag anser att teckenspråket är en enorm bonus. Det ger större frihet och man vet ju inte om hörseln kommer att bli sämre, säger hon.

Kvaliteten på språket sänks
Men eftersom Majas pappa och bror är helt hörande och familjens gemensamma språk är talad svenska har Maja inte fått någon möjlighet att studera teckenspråk. Däremot har hennes familj erbjudits gratis teckenspråksundervisning.
– Det är så knäppt att folk inte tror att det är sant när man berättar det. Tanken är tydligen att föräldrar ska gå kurser och sedan lära sina barn, men det blir ju ingen kvalitet alls på språket på det viset, säger Anna Svensson.
Maja fick välja mellan att gå i dövklass på Birgittaskolan där teckenspråket är huvudspråk,eller att klara sig med hörselapparat och hörselslinga i en hörande skola.

Kan bara enstaka ord
Hon valde skola med hörande elever. Hon har just börjat högstadiet på Adolfsbergsskolan. Där finns det ingen möjlighet att lära sig teckensråk.
– Det är ju orättvist. Om jag hade varit från England så hade hon fått hemspråksundervisning i engelska, men det gäller inte för teckenspråk, säger Anna Svensson.
Trots att teckenspråket finns i familjen har Maja bara lärt sig enstaka ord.
– Hon bara tittade bort när hon var liten och jag tecknade till henne. Om hon hade fått lära sig tillsammans med andra barn tror jag att det hade gått lättare, men vi fick veta att kurserna bara var för syskon, säger Anna Svensson.
I dag vill Maja lära sig. Hon har varit på läger med föreningen Unga hörselskadade och teckenspråket har blivit intressant. Men hon får kämpa.
– Jag skulle gärna vilja kunna teckna, men det verkar svårt att komma ihåg alla ord. Jag tror att jag vill gå riksgymnasiet för hörselskadade. Då kan man läsa teckenspråk som tillval, säger hon.

Åsa Wilson

”Ibland blir det hål i systemet och det är olyckligt”

Sofia Larsen (C) är ordförande i riksdagens utbildningsutskott. Dessutom har hon lett en statlig utredning om specialskolor för döva och hörselskadade. Ändå har hon aldrig hört talas om att hörselskadade barn stängs ute från undervisningen som deras föräldrar har rätt till.

– Det visste jag faktiskt inte. Ibland blir det hål i systemet och det är olyckligt. De borde ju få undervisning. Men just den här frågan är det ingen som har lyft tidigare, säger hon.
Sofia Larsen skulle helst vilja se att skolorna gjorde mer för att få hörselskadade elever att läsa teckenspråk, även när eleverna själva inte är intresserade.
– Många vill ju inte lära sig teckenspråk och då måste skolan ändå uppmuntra dem att lära sig. Det är till stor hjälp längre fram i livet. Många måste ju byta till en specialskola med teckenspråk någon gång under skoltiden och då måste skolorna vara flexibla, säger hon.
Den nya språklagen som ger alla svenskar med hörselnedsättning rätt att lära sig och tala teckenspråk har inte heller kommit upp på utbildningsutskottets dagordning. Den ligger på kulturutskottets bord och politikerna som ansvarar för utbildningen har inte uppmärksammat lagändringen.
– Det kan bli tokigt ibland när det inte samordnas. Då hamnar det mellan stolarna fast alla är överens om hur det ska vara, säger Sofia Larsen.

”De som kan teckna når varandra på ett helt annat sätt”

Alla hörselskadade borde få möjlighet att blir tvåspråkiga. Det menar Birgitta Tell i Hörselskadades riksförbund i Örebro.

– Har man teckenspråket och talet så har man i alla fall en valmöjlighet. I dag får barnen inte välja språk, säger hon.
Den som är hörselskadad har ofta svårt att uppfatta tal i bullriga miljöer. I situationer där många talar samtidigt är det också svårt att följa med i samtalet. Teckenspråket är ett stöd när det talade språket drunknar i slammer eller sorl.
– De som kan teckna kan nå varandra på ett helt annat sätt. Jag skulle själv ha stor hjälp av teckenspråket, men nu är jag för gammal för att lära mig, säger Birgitta Tell.
Dessutom blir många hörselskador sämre med åren. Människor som har klarat sig utan problem med enbart talad svenska som barn kan behöva teckenspråket när de blir äldre.
– Det finns alltid en risk att man som äldre behöver tecken som stöd. Hörseln förändras ju alltid med åren, säger Birgitta Tell.