Stryp inte kommunerna

Det är inte demokratin som är det överordnade intresset utan det är de privata företagens vinstintresse som styr när nya lagar utarbetas. Det betyder att kommunernas möjligheter att fatta kloka beslut i enlighet med medborgarnas önskemål begränsas alltmer.

Kommunerna har haft en viktig roll när olika verksamheter som är viktiga för välfärden har byggts upp. Det var ett medvetet val att använda kommunerna som gjordes för att undvika statlig byråkrati och istället använda kommunal demokrati som grund för välfärdsbygget. Nu håller den statliga byråkratin åter på att byggas ut bland annat för att kontrollera verksamheter som drivs i kommunerna.
Men ett ännu större hot mot kommunernas möjligheter att vara viktiga redskap för olika medborgerliga behov är kraven från privata vinstintressen som lyckats driva fram regler som begränsar den kommunala demokratin.
Det är till exempel reglerna för kommunal upphandling som förhindrar kommunerna att göra bedömningar som vi som enskilda konsumenter tycker är självklara. Aktuellt nu är att konkurrensverket klargjort att kommunerna inte kan välja bort kött från djur som tvingats leva under förhållanden som inte är tillåtet enligt den svenska djurskyddslagen.

För någon månad sedan la regeringen ytterligare ett förslag (proposition 2008/09:231) som drastiskt kan påverka kommunernas möjligheter. Företag som uppfattar att en kommun driver verksamhet som snedvrider eller hämmar en ”effektiv konkurrens” ska, enligt propositionen, kunna få en domstol att stoppa den kommunala verksamheten. Högsta instans blir marknadsdomstolen! Det görs inga försök i propositionen att klargöra vilka verksamheter som ska få fortsätta att drivas av kommunerna utan det blir ett stort tolkningsutrymme för domstolen.
Men det är uppenbart att regeringen helt och hållet väljer de privata företagens perspektiv. Den fria konkurrensen tycks vara 2000-talets religion.
Kommer fritidsgårdarna att kunna fortsätta servera kaffe? Kommer skolor att få möjlighet att erbjuda äldre att äta skolmat tillsammans med skolbarnen? Vilka motionsverksamheter kan bli kvar inom kommunen när kommersiella företag i allt högre grad ser detta som en möjlighet att tjäna pengar? Vilka arbetsmarknadspolitiska insatser kan komma att hotas? Kan skollokaler hyras ut på kvällar och helger till föreningar och företag?
Ingen kan säkert svara utan det blir upp till domstolarna att avgöra.Den rödgröna oppositionen har i en gemensam motion avvisat regeringens förslag men något tydligt besked om att de rödgröna partierna vill välja demokrati före vinstintressen framgår inte av motionen. Riksdagen röstar om frågan den 25 november.

Det finns goda skäl att driva utvecklingen mot mer och nya kommunala insatser, snarare än mindre. Boendesegregationen ökar och det beror delvis att kommunerna inte har tillräckliga instrument att upprätthålla en bra service i områden som inte är kommersiellt intressanta. Vår fritid blir alltmer kommersialiserad och leder bland annat till ökade skillnader som beror på skilda ekonomiska förutsättningar. Kommunerna borde ta nya initiativ för att erbjuda bra fritidsverksamheter som är tillgängliga för alla, eller åtminstone behålla de som finns. Det är viktigt att inom fritids- och kulturområdet kunna erbjuda bra alternativ till rent kommersiella verksamheter.
Den borgerliga regeringens förslag kommer att försvåra eller rentav förhindra kommunerna att vara aktiva i viktiga delar av samhällsutvecklingen.
När kommunerna valdes som viktiga välfärdsbyggare var det också ett sätt att stärka demokratin. Den kommunala demokratin är viktig för att tillämpa och utveckla demokratiska beslutsformer i människors vardag och att öka samhällssolidariteten. Att stärka samhällssolidariteten snarare än att konstruera nya och effektiva kontrollinstrument känns som ett lika aktuellt uppdrag nu som då. Det görs inte med mer marknad eller fler statliga inspektörer.

Lars Bjurström