Lågenergihus, passivhus, boviera och vinterträdgård. Bostadsmarknaden i Örebro har fått ett nytt ordförråd. Men hur klimatsmarta är egentligen Örebros nybyggen?

Kraven på energisnåla byggnader höjs för varje år och fastighetsägarna skryter ikapp om sina klimatsmarta lösningar. Men trots konventioner, förordningar och pappersexercis finns det ingen som ser till att reglerna följs.
Det finns gott om administration och pappersarbete kring energianvändningen. Den som vill bygga bostäder måste göra en energiberäkning som lämnas in till kommunen. När byggnaden är färdig och har använts en tid görs nästa granskning. Då måste fastighetsägaren hyra in en konsult som mäter energiåtgången i huset. Det resultatet ska rapporteras till Boverket. Samtidigt får fastighetsägaren en rad förslag på åtgärder som skulle kunna minska energiförbrukningen.
Sedan händer inget mer. Kommunen kontrollerar inte om fastighetsägarna verkligen bygger så energisnålt som de lovade när de sökte bygglov.
Boverket kontrollerar inte om några av de rekommenderade åtgärderna genomförs.
– Jag tycker att många ligger väldigt högt, men vi kan ju inte tvinga dem att riva husen. Vi bara konstaterar, säger Stefan Olsson, energihandläggare på Boverket när han bläddrar igenom deklarationerna från Örebro län.

Ingen uppföljning
Det är kommunens uppgift att se till att energiföreskrifterna följs. Men ännu har Örebro kommun inte utfärdat ett enda föreläggande som tvingar fastighetsägare att minska sin energiförbrukning.
– Vi har inte följt upp hur mycket husen drar när de står på plats. Man skulle ha kunnat kräva det, men det har vi inte gjort, säger Petter Arneback, klimatstrateg Örebro kommuns miljökontor.
Nu finns planer som ska ändra på det. Den nya klimatplan som Örebro kommunfullmäktige ska ta ställning till i juni föreslår tuffare krav och kontroller.
– Vi vill granska alla energideklarationer och vi vill ställa högre krav än Boverket när företag bygger på kommunens mark, säger Petter Arneback.
EU:s medlemsländer har enats om att minska utsläppen med 20 procent fram till år 2020.
Det handlar om en jakt på kilowattimmar. Nybyggda flerbostadshus ska inte använda mer än 110 kilowattimmar per år och kvadratmeter för att hålla normal rumstemperatur. Byggnader som inte använder fjärrvärme ska klara sig på hälften så mycket. Hittils har bara fem av 29 nybyggda flerbostadshus i Örebro län klarat det.

Trotsar Boverkets norm
Trots att Boverket slog fast sin norm 2006 har de flesta hus som byggts sedan dess högre energiåtgång. Flera nya byggnader slukar mer än 180 kilowattimmar per kvadratmeter varje år.
– Vi började planera innan klimatfrågan kom på tapeten. Det har hänt mycket med miljötänket sedan dess, säger Sune Åkesson, vd på Asplunds Fastigheter.
Det senaste nytillskottet i centrala Örebro, Behrn Center, balanserar på gränsvärdet. Trots att hela byggnaden både värms och kyls med bergvärmebrunnar. Det är vd Per Johan Behrn nöjd med.
– Det är så roligt att göra energideklarationer. Det finns ingenting kvar att göra på någon av våra fastigheter, säger han.
När Örebrobostäder bygger nytt lägger de sig i stället långt under de lagliga energigränsen på 110 kilowattimmar.
– Vi har byggt för 70-75 kilowattimmar de senaste åren. Vi bygger ingenting nytt utan att använda den senaste tekniken, säger Öbos vd Ulf Rohlén.

FAKTA Energideklarationer

* Alla bostadshus måste göra en energideklaration för att kontrollera sin energiförbrukning. Deklarationen måste göras inom två år efter att en byggnad är färdig.
* Alla flerbostadshus måste göra en deklaration, men kraven på energiförbrukningen varierar beroende på byggnadens ålder. Högst är kraven på nybyggda hus.
* I Örebro län har nybyggda 29 fastigheter lämnat in energideklarationer de senaste fem åren. Bara fem av dem klarade Boverkets krav.

 

 

 

Länets första lågenergilägenheter

Tjocka ytongväggar, solpaneler och bergvärme. Så ska Öbos nya lågenergihus se ut när de står klara på fälten intill Ladugårdsängen.

De ska bli Örebro läns första lågenergilägenheter. Två hus med hyresrätter ska vara färdiga för inflyttning i slutet av året. Prislappen beräknas landa på 48 miljoner. De extra energiinvesteringarna kostar bara 3,5 miljoner. Och de skär ned uppvärmningskostnaderna med upp till 80 procent.
– Så låga nivåer har vi aldrig byggt på förut, säger Öbos ordförande Bo Westerling (M).
Men det här är ett litet experiment i Öbos produktion. Under året räknar Öbo med att börja bygga 300 nya lägenheter. Bara 24 finns i lågenergihusen.
– Vi vill se att det håller vad det lovar. Vi bygger för att lära, säger Bo Westerling.

Grön trädgård året runt

Snart tas de första spadtagen på Örebros nya ”Boviera”. Företaget som bygger identiska bostäder över hela landet lockar med en inglasad trädgård som håller 18 grader året runt.

Trots den grönskande trädgården mitt i januari håller sig Bovieran strax under Boverkets krav.
– Hela trädgården är en solfångare som värmer lägenheterna. Vi har extremt låga energital, säger Bovierans vd Göran Mellberg.
Han är stolt över att Bovierans lägenheter bara drar 75 kilowattimmar per kvadratmeter varje år. Men i de kvadratmetrarna räknar de med uppvärmningen av hela trädgården på 1650 kvadratmeter.
Räknar man bort trädgården så blir siffran för bostäderna i stället 108 kilowattimmar.





Åsa Wilson