Kampen för levande skogar

Den svenska gammelskogen, den som kvittrar, surrar och kryper av liv, krymper snabbt. Myndigheterna kontrollerar sällan att skogsbolagen följer reglerna. I stället arbetar ett hundratal frivilliga skogsvårdare med att stoppa skövlingen av skog som på pappret är skyddad från avverkning.

Huvudkontoret ligger i Haddebo, långt in i Sydnärkes skogar. Där arbetar Viktor Säfve och Amanda Tas. Medlemmarna i föreningen Skydda Skogen finns i hela landet. När skogsmaskinerna är på väg in i ett nytt område rycker de ut. De räknar utrotningshotade fåglar, svampar, mossar och lavar. De fotograferar och dokumenterar. Ofta betyder deras arbete att skogmaskinerna får lov att vända.
– Det gör att man orkar fortsätta. Man ser att det händer saker, säger Viktor Säfve som är föreningens ordförande.
Det handlar inte bara om att räkna insekter. Det handlar om att skydda en livsstil där svamp, bär, jakt och fågelsång finns runt hörnet. Föreningen Skydda Skogen samlar forskare, skogsvårdare och miljöaktivister. Men också lokalbefolkning som har tröttnat på att deras skogar blev kalhyggen.
– Det är de som ringer och tipsar oss när de ser att deras skog ska huggas ner. Byborna som har växt upp i de här markerna älskar dem och vill fortsätta att leva i dem. Ur ett rent humant perspektiv måste man också rädda skogen, säger Viktor Säfve.
Nu har föreningen över 250 medlemmar i hela landet. Alla arbetar ideellt. Ofta är det ett heltidsarbete, helt utan inkomst. Viktor Säfve arbetar heltid med föreningen och försörjer sig med deltidsjobb vid sidan av. Amanda arbetar sju dagar i veckan med skogen.

 
– Jag har en del sparade pengar så jag klarar mig än så länge. Det här känns så himla viktigt. Om vi inte gör det så gör ingen det, säger hon.

Svårt att tro att skogen är hotad
Den som reser genom Sverige kan få svårt att tro att skogen är hotad. Man kan köra timme efter timme utan att se annat en tät barrskog.
– När man ser träd överallt är det inte så lätt att förstå att det inte är naturlig skog. Det är planterad skog, inte gammalskog som så många arter är beroende av, säger Viktor Säfve.
Skog som aldrig har kalhuggits är full av liv. Lövträd och barrträd trängs i ett virrvarr av unga plantor och multnande stockar. Det myllrar av insekter, fjärilar och fåglar.
– Över 6000 arter är beroende av död ved. Röjer man bort döda träd så försvinner många insekter och då försvinner många fåglar också, säger Amanda Tas.
Dessutom lagrar gammelskogens mark och träd stora mängder koldioxid. Huggs träden ned, ökar växthuseffekten.
– Alla pratar om att rädda regnskogen, men ofta glömmer man bort att den svenska skogen också är viktig för klimatet, säger Amanda Tas.

Liten andel gammelskog
Men i dag är bara omkring fem procent av alla svensk skogar äkta gammelskog. Resten är påverkad av skogsbruket, enligt Naturvårdsverket. Stora delar är planterad industriskog.
Planterad skog är tyst, välordnad, och fattig på djurliv. Träden står på rad. En enda sort, precis lika gamla. Där finns inte utrymme för andra arter.
– Det blir i princip en biologisk öken, säger Amanda Tas.
I dag är bara 3,3 procent av den svenska skogen skyddad enligt lag. Resten är lovligt byte för skogsbolagen.
– Forskarna menar att vi skulle behöva skydde 20 procent för att rädda alla arter. Självklart går det att bedriva ett lönsamt skogsbruk i 80 procent av skogen, men skogindustrin är en miljardindustri med en enorm lobbyverksamhet och politikerna har slagit dövörat till, säger Viktor Säfve.
För 20 år sedan slogs miljörörelsen på bred front för att rädda skogen. Skogsbolagen blev tvungna att kompromissa. I dag finns en frivillig certifiering som skogsägare kan välja att ansluta sig till. Den som lovar att hugga försiktigt och skona gammelskogen kan ta mer betalt för sitt virke.
– Skogsdebatten dog ut på 90-talet när certifieringen kom. Då trodde alla att det hade löst sig och att man kunde gräva ned stridsyxan, säger Viktor Säfve.

Sporadisk kontroll
I dag är närmare hälften av alla skogsbolag certifierade och de flesta köpare kräver certifierat virke. Ändå fortsätter avverkningen. På Sveriges sågverk sågas månghundraåriga stammar till brädor och plank.
– Det händer att de rensar ut alla döda och skyddsvärda träd i smyg först. Sedan finns det ju ingenting kvar att skydda när de börjar avverka, säger Amanda Tas.
Kontrollen av de certifierade skogsägarna är sporadisk. Skogsstyrelsen och certifierarna gör bara enstaka stickprov. Ideella organisationer gör resten av arbetet.
– Sverige har skrivit under FN:s konvention om biologisk mångfald. Ändå skövlar vi våra mest artrika naturområden. Vi är ett rikt land som borde ha råd att göra mer, säger Amanda Tas.

Åsa Wilson

Läs mer på föreningen Skydda Skogens hemsida.