Ishall istället för klimatsatningar

Örebro kommun statsar på att investera i ny ishall och datorer till politikerna istället för att göra de nödvändiga klimatinvesteringarna, konstaterar Johan Ehrenberg efter en djupdykning i kommuns budget.

Ett av de vanligaste påståendena i diskussionen om vår framtid är att det inte är ”lönsamt” att ställa om våra liv. Det är ”för dyrt” att erbjuda gratis kollektivtrafik, investera i vindkraftverk, stödja lokalt odlad klimatvänlig mat eller satsa på elvägar. Däremot är det inte ”för dyrt” att bygga motorvägar runt Örebro, det är inte för dyrt att låta hus fortsätta sluka energi och det är absolut inte för dyrt att vänta på att någon annan ska tag i problemet.

Passivitet är lönsam.

Aktivitet är olönsam.

Tänker man efter förstår alla att det här är på tok. Om Örebros ekonomiska och politiska ledning inget gör idag så är det medborgarna som får betala notan i morgon. Och den blir väldigt stor.

Det enda som hittills har bromsat de ökade klimatutsläppen är sammanbrott i ekonomin, som det vi såg 2008. Men finanskriser skadar all ekonomi (eftersom de kostar statligt stöd) så det är svårt att påstå att kriser är lösningen på klimatfrågan. Vi måste helt enkelt investera oss ur den återvändsgränd vi står i.

Men finns det pengar?

Kommuners ekonomi är ett mysterium för de flesta. Det är mycket sällan budgetarna verkligen diskuteras på riktigt och det är ännu mer sällan de förs ner på individnivå. Vad satsar vi – var och en – i kommunen egentligen på olika saker?

Tittar man lite närmare på det kan man diskutera prioriteringar.

Till att börja med har kommunen blivit mycket rikare. Räknar vi per invånare har ”BNP” ökat från 227 000 till 342 000 kronor i löpande priser. Om vi gör om det till ett index och tittar på olika verksamheter kan man lätt se vad kommunen har ökat eller minskat medborgarnas satsningar på.

Mer har exempelvis gått till politiken.

Örebro är en av de kommuner som har ökat stödet till politisk verksamhet mest, jämfört med landets största kommuner.

Politisk verksamhet

Från cirka 440 till 510 kronor. Per medborgare och år. Bara Norrköping ger mer.

Förskola & skolbarnomsorg

Samtidigt har stöd till barnen minskat från 6 400 till 6 300 kronor. Här ligger Örebro efter andra kommuner.

Infrastruktur

När det gäller infrastruktur har man minskat lite trots att man även här är efter andra kommuner.

Kultur

Inte heller kultur är något populärt område att satsa på i Örebro.

Utbildning

Däremot är man bättre än andra på att satsa på utbildning.

Äldre/funktionshindrade

Jämför vi med 2002 har äldreomsorgen fått mycket mindre, men här ligger kommunen fortfarande över snittet.

Individ/familjeomsorg

Den största minskningen har skett inom de sociala stöden. Dels för familjer. 1 500 kronor mindre satsade man 2008 jämfört med 1999.
 

Särskilt riktade insatser

Och ännu brutalare är minskningen kallad ”särskilda riktade insatser”. Här satsar vi nästan 2 000 mindre per medborgare i stöd till utsatta.

Affärsverksamhet

Förutom ökat stöd till politiken har kommunen också ökat sitt stöd till affärsverksamhet. Från tre kronor per medborgare 1998 till 800 kronor 2008.

Det kan ju vara bra om det är en god klimatsnäll affärsverksamhet som man stödjer. Sämre om det är en energislukande arena till exempel.

Det finns resurser

Sammantaget satsade kommunen över 53 000 kronor per invånare 1999 medan man i dag nöjer sig med drygt 48 000 kronor som andel av kommunens BNP.

Någonstans på vägen har det helt enkelt blivit 5 000 kronor mindre i gemensamma satsningar. Om någon påstår att vi inte har råd med att göra en rejäl omställning så är det helt enkelt inte sant. Sanningen är att den kommunala ledningen inte vill.

Eller möjligen att medborgarna inte vill, men frågan är om dessa verkligen fått frågan.

5 000 kronor per invånare är inte småpotatis. Med 135 000 kommuninvånare är det faktiskt hela 675 miljoner kronor per år att satsa på omställning, utan att det skulle betyda högre satsning per invånare än den man gjorde 1998.

Men det finns fler resurser att ställa om Örebro med. Kommunen hade ett överskott på 250 miljoner 2010.

Det här är något man skryter med i boksluten, nästa år ska överskottet vara 65 nya miljoner. Örebro går med ”vinst” men frågan är väl om dagens vinst inte borde användas i stället? För utan omställning blir dagens överskott ett rejält underskott när verkligheten kommer ikapp.

Misslyckad klimatpolitik

Örebro kommun är sammantaget en av landets stora miljöbovar. Växthusgasutsläppen per invånare ligger på över 11,5 ton koldioxidekvivalenter enligt kommunens egna siffror. Det är en oerhörd summa med tanke på att jorden klarar kanske 1,5 ton per person.

Det lustiga är att i kommunens texter står det hela tiden så här: ”Klimatarbetet kommer att vara i fortsatt fokus.”

Samtidigt går verkligheten åt andra hållet. I kommunen står trafik och energi för 5,9 ton koldioxid. Kommuninvånarnas flygresor enskilt står för nästan ett ton. Eftersom trafiken ökar så hjälper det inte att medborgarnas bilar har blivit lite effektivare. De olika satsningarna på nya vägar och kringleder skapar ju inte heller mindre utsläpp, de bara flyttar dem från centrum.

I en text påstår ansvariga att ”minskad elanvändning är det mest effektiva sättet att minska på koldioxidutsläppen”. Det där är inte riktigt sant. Lika enkelt är det att producera klimatneutral el själv. Genom exempelvis vind och sol.

Den åtgärd som kommunen själv har gjort som påverkar statistiken lite är minskad oljeeldning. Men det är svårt att se att minskad olja är något att skryta med. Den borde ha varit borta 2001.

Men kommer man nu att investera sig ur klimatproblemet framöver?

Nej, det finns inga sådana planer. Av de 520 miljoner som man satsar nästa år i alla investeringar går det mesta till en ny ishall och kultur- och fritidsanläggning. Den här helhetsbilden är sällan något som diskuteras, politik på kommunal nivå är oftast bara i små delar. Man nämner gärna planer på att investera tio nya miljoner i kollektivtrafiken, det låter bra (det blev till slut sju miljoner enligt bokslutet). Men jämför det med satsningen på stadens torg som skulle få kosta 20 miljoner (det blev 30). Torg är ju fina saker men minskar de klimatutsläppen?

På samma sätt kan man jämföra kommunens investering på kollektivtrafik (sju miljoner) med satsningen på nya datorer, skrivare och kopiatorer till kommunledningen (23 miljoner).

Nya datorer är nog bra och kan ju vara energieffektivare. Men knappast jämfört med en omställning av trafiken.

Ett exempel till: Kommunen satsade totalt 190 miljoner på det gemensamma resandet förra året. Om man skulle göra alla resor fria skulle det kosta cirka 44 miljoner till.

Det är mycket pengar.

Men lite jämfört med de 272 miljoner som kommunstyrelsen kostade 2010.

Varför spekulerar Örebro på börsen?

Ett annat sätt att diskutera resurser för klimatomställning är genom att titta på vad kommunen i dag gör med de riktigt stora pengarna man samlar i fonder.

Det är 1,1 miljarder som ligger där.

Pengarna är placerade på börsen och finansmarknaden, det är alltså inte investeringar i Örebro i första hand utan en del i det vanliga spekulativa placerandet som även kommuner sysslar med.

1,1 miljarder är väldigt mycket pengar som inte används till det som borde göras.

Så, kan Örebro klimatomställas?

Javisst. Pengarna finns. I nuvarande budget, i nuvarande fonder och självklart i den BNP-ökning som medborgarna haft.

Men finns viljan?