Johan Ehrenbergs blogg

Politik är ofta ett testande av åsikter för att se vad som får media att haka på och se de efterföljande reaktionerna. Det här märker man mest i frågor där det finns en folklig opinion som vill något helt annat än vad som inom partipolitiken blivit "rätt lösning". Som exempelvis vinster i välfärden.

Det förslag S kongressen samlades kring var en kompromiss där man menade att kvalité ska avgöra vem som får driva en verksamhet och att kommuner ska ha rätt att säga nej till privata aktörer. Det betyder att vinster inte regleras och inte heller att särskilda regler ställs på hur vinsterna får användas.

Moderater letar förtvivlat efter ett sätt att angripa detta förslag. Man vill gärna framställa S som ett pamparnas parti, där den lille företagaren hindras skapa nya kreativa lösningar. Därför släpps ett antal försöksballonger upp. Först vid själva kongressen där M anklagar S för att stoppa människors rätt att välja skola eller vård. Det bet inte.

Då gick Urban Bäckström, ledande moderat och dessutom ledare för Svenskt Näringsliv ut och hävdade att detta var den nya löntagarfondsstriden. Försöken att hindra det fria företagandet skall nu bekämpas fram till valet. Det var Svenskt Näringsliv nya prioritet.

Den försöksballongen gick inte så bra den heller. Kanske för att Bäckström inte manade till nya stora demonstrationer. Det kändes inte modernt längre. Kanske Bäckström istället hoppades på många "gilla" via facebook.

Men så blev det inte.

Istället kom opinionsundersökningen som visade att de allra flesta svenskar fortfarande är emot vinst i välfärden. Även borgerliga väljare. Istället för högeroffensiv i frågan riskerar man nu ytterligare vänsterkantring.

Då går Wallenbergs män ut i Dagens Industri (18/4) och berättar att de stöder S kongressens beslut. Börje Eklholm ansvarar för Investors "välfärdsföretag" och han tycker bara det är bra med hårda kvalitetskrav. "Problemet är för dem som är mindre ansvarsfulla, men det ser jag inte som ett problem, det ser jag som något positivt".

Även Wallenbergs rikskapitalbolag EQT äger välfärdsföretag som Academia. Dess vd gillar också kongressbeslutet. "Det är positivt att det finns ett stöd för företagandet och att frågan om vinstbegränsningar är avförd".

Löfvén får alltså stöd från storkapitalet, samma kapital som man genom årtionden byggt andra kompromisser med. För M och Bäckström blir det lite pinsamt.

Men vad ligger bakom? 

Dels är S beslutet faktiskt ett bra beslut för just storkapitalet. Vinsterna skyddas och långsiktighet i investeringar vid privatiseringar skyddas. Wallenberg kan fortsätta ta över bit för bit av de mindre "välfärdsföretagen". Några få jättar kommer snart äga hela den "privata välfärden", jättar man lättare kan sätta ihop spelregler med, än tusentals små klippare.

Dels är den begränsning kongressen föreslår vad gäller kommunernas veto i praktiken rätt ointressant för de stora ägarna. Det kommer inte att ske i landets stora städer där man redan har lönsamma företag. Miljöpartiets stöd för privatiseringar kommer stoppa återprivatisering i de stora städerna. Och i de mindre röda kommunerna finns inte lika mycket vinster att göra för "välfärdsföretagen".

Så det vi fått se är en klassisk kompromiss mellan storägare och S ledning. Inför media kan S visa upp maktförmåga och ansvarsfullt samarbete med de viktiga storpengarna.

Miljöpartiets dröm om små lokala fria ägare kommer fortsätta vara en dröm.

Vänsterpartiets vinstförbudskrav kommer drunkna i medias stöd till sådana här maktkompromisser. (Därför att V knappast vågar fälla en S regering på frågan).

S vänstern kommer tvingas försvara beslutet för att inte framstå som splittrare.

Moderaterna får se den spekulationsmarknad dess politiska sfär kunnat leva gott på ett tag (snabba privatiseringar i kommuner) försvinna till storägarna.

Privatiseringarna av offentlig välfärd kommer alltså att fortsätta. Slutet gott för den politiska kursändringen som gjordes på 90-talet och som egentligen aldrig diskuterats eller beslutats i ett val.

Ett enda litet problem kvarstår. Svenska folket är fortfarande emot.

Thatchers död ställer fokus på ekonomiska förändringar. I både DN och andra blå tidningar målas en bild av att hon inledde den ekonomiska period av tillväxt som varade fram till 2008.

Genom avregleringar, privatisering och svagare fack. Tanken är att hon gjorde det nödvändiga, låt vara att det skedde lite väl brutalt och konfrontativt.

Detta är en i grunden falsk bild av ekonomin. När DN jämför Frankrikes ekonomiska tillväxt med Storbritannien så får man fram det här diagrammet.

Enda problemet är att huvudförklaringen till Storbritanniens ökade BNP saknas. Nämligen den enorma oljeboomen. Utan att ha med den i diskussionen blir det nyliberalismen som skapade tillväxten, i själva verket har nyliberalismen bara skapat ökade inkomstskillnader och enorm rikedom för några få. BNP i väst har hackat och varit väldigt svag jämfört med tidigare decennier.

Nyliberalismen har inte klarat att öka ekonomins effektivitet och funktionssätt, den har ökat klasskillnader och vinster och därmed ökat finanskapitalets roll. Det mesta av de goda årens stora tillväxt har blivit bubblor som sen krisat sönder ekonomin.

Behovet av att hylla Thatcher är alltså mer ett desperat försök att blunda för att västvärldens ekonomi inte klarat uppdraget. Skapa jobb och välfärd. 

Löntagarna kommer nu avstå 15 miljarder från sina försäkringsfonder till arbetsgivarna. Bakgrunden är denna: De fackliga organisationerna har i förhandlingar avstått lön som istället betalts in till AFA - försäkringsbolaget. Dessa pengar ska täcka de extra försäkringar som finns i avtalen. Livförsäkringar, extra pension, sjukersättning och nu den nya föräldraförsäkringen. Pengar löntagare får utöver det som staten betalar, men bara genom att man först avstått i lön.

Försäkringsbolagen samlar in pengarna - i detta fall AFA - och förvaltar dem i fonder.

Nu har löntagarnas fonder vuxit utöver det löntagarna har tagit ut. Man kan säga att löntagarna sparat ihop mer än vad själva försäkringarna kräver.

Det märkliga händer då att det är arbetsgivarna - inte löntagarna - som nu får tillbaka 15 miljarder från AFA. En väldig engångssumma som kommer glädja de stora företagen rejält.(De små får tillbaka så lite att det knappt märks).

LO ledningen har accepterar arebtsgivarnas resonemang, eftersom de är skyldiga att betala försäkringarna även om löntagarnas premie inte skulle räcka till, så är det arbetsgivaren som ska ha tillbaka pengarna vid överskott.

Ett annat sätt att resonera vore att om försäkringarna nån gång i framtiden gick med underskott skulle premien höjas. Eller, ännu enklare, att dagens överskott fick ligga kvar för att finansiera bättre försäkringar.

Men så blir det nu inte. Avtalet innebär 15 milajrder i återbetalning till arbetsgivarna och dessutom mer pengar i framtiden om fonderna fortsätter bli "överfinainsierade".

Alla LO förbund gillar inte detta. Transport har reserverat sig i LOs styrelse. Fler är kritiska.

Men nu är det gjort. LO medlemmarna får en kompletterande föräldraförsäkring, betald genom mindre löneökning och arbetsgivaren får samtidigt minst 15 miljarder i kontanter.

Solel får vi självklart mest när solen är klar och strålar mest. Eftrsom vi har mest soltimmar på sommaren så betyder det att vi också får mest el på sommaren. Just då när Sverige använder minst el. Men så enkelt är det inte. Solel balanserar nämligen mer än man tror.

Men det lustiga är att elpriset stiger mest under tre perioder på dygnet.

Dels kl 7-9 då alla gör sin frukost. Då ger solcellerna i från sig bra el.

Dels kl 12, runt lunchen. Solen funkar finfint.

Och så runt 18.00. Då har solen svårare att hinna med.

Men sammantaget betyder det här att solel faktiskt fungerar bra som balans i hela elsystemet. Du får el när vi använder den mest.

Speciellt tydligt är detta på våren.

Se de här bilderna. (ovan) De visar solen på en av våra anläggningar på vår Egen Els park i Katrineholm en dag i mars.

Klockan 8 får vi en rejäl produktion trots att det är vinter.

Titta sen på bilden över elpriset samma dag. Som du ser är elen som dyrast precis när solelen ger som mest. (Det här är alltså nordpoolpriserna, dvs vad vi säljer elen för från parken. Timme för timme.)

Det här beror på att sol på vår och höst innebär lägre temperatur. Det är de riktigt kalla dagarna solen skiner. Högtryck. Och då blir elen dyrast.

Så får den som gör el med solen betyder en solig vårdag både bra betalt för överskottsel och bra nytta för hela samhället. Och självklart lägre elräkning själv.