Reportage.

2017-06-14 09:26
  • gärdesgårdsexpert. Patrik Bergdahl har byggt många gärdesgårdar genom åren. Ett av hans färskaste byggen är gärdesgården som hägnar in Hembygdsgården i Sörberg. Bild: Lotta Silfverbrand
    gärdesgårdsexpert. Patrik Bergdahl har byggt många gärdesgårdar genom åren. Ett av hans färskaste byggen är gärdesgården som hägnar in Hembygdsgården i Sörberg.
  • Bild: Lotta Silfverbrand
  • gärdesgårdsexpert. Patrik Bergdahl har byggt många gärdesgårdar genom åren. Ett av hans färskaste byggen är gärdesgården som hägnar in Hembygdsgården i Sörberg. Bild: Lotta Silfverbrand
    gärdesgårdsexpert. Patrik Bergdahl har byggt många gärdesgårdar genom åren. Ett av hans färskaste byggen är gärdesgården som hägnar in Hembygdsgården i Sörberg.
  • VIDJebindning. Enligt gammal tradition binder man sin gärdesgård med vidjor (färska grankvistar). För att få dem mjuka och hanterliga kan man ånga dem eller värma dem några minuter i varmt vatten. Alternativt kan man värma dem försiktigt över öppen eld. Bild: Lotta Silfverbrand
    VIDJebindning. Enligt gammal tradition binder man sin gärdesgård med vidjor (färska grankvistar). För att få dem mjuka och hanterliga kan man ånga dem eller värma dem några minuter i varmt vatten. Alternativt kan man värma dem försiktigt över öppen eld.

Bygg din egen gärdesgård

Patrik Bergdahl har byggt gärdesgårdar i över 20 års tid. Han är uppvuxen i Dalarna och hans första erfarenhet på området var att som lärling delta i inhägnandet av en fäbodvall i Jämtland. 

I dag bor han i Haddebo i södra Närke, cirka fem mil söder om Örebro. Han startade sin egen verksamhet 1996 och har sedan dess byggt traditionella långgärdesgårdar enligt Dalamodellen på beställning. Han gör ungefär 40 gärdesgårdar varje år. Och trots att det går att köpa färdiga paket med tillhörande bruksanvisning är det få som väljer att bygga själv.
–  Jag tror att anledningen till att de flesta vill ha hjälp med jobbet är att det inte är särskilt mycket dyrare. Men svårt är det som sagt inte, säger han och berättar sedan hur han brukar göra.

Svenskt virke – senvuxen gran eller en

Enligt traditionen använder han sig av gran som har vuxit långsamt, senvuxen gran. Virket kommer från skogarna mellan Leksand och Vansbro.
– Alternativet är att bygga i enträ, men det är dyrare eftersom det är svårt att få tag på, säger han.

Senvuxen gran är kådrik och har täta årsringar vilket gör virket riktigt hårt och motståndskraftigt mot fukt och röta. Oavsett träslag är det viktigt att bränna störarna ordentligt i marknivå för att de ska stå emot röta under lång tid.  Själv bränner han över öppen eld.
– Jag bränner ungefär 50 centimeter från spetsen och uppåt, varav 30 centimeter går ner i marken. Det är viktigt att låta barken brinna bort helt och hållet, och att fortsätta bränna tills träet blir riktigt svart. 

Man kan bygga med tre eller fyra vidjor utan att frångå Dalatraditionen. Patrik bygger alltid med tre.
– Det är så jag har lärt mig och det blir både snyggt, tätt och hållbart. Det är också det som är det absolut vanligaste. 

Den största utmaningen är att binda vidjorna. För att få dem mjuka och smidiga lägger Patrik Bergdahl dem i en tunna med varmt vatten i ungefär fem minuter. Sedan får man binda snabbt innan de hårdnar igen. 

Tät gärdesgård

Därefter sätter han störparen i marken med ungefär 95 centimeters mellanrum och låter de långa slanorna löpa genom sju störpar. För att gärdesgården ska bli tät lägger han 14–15 slanor på höjden, varav 1–3 på varje vidja. Gärdesgården blir totalt mellan 105 och 110 centimeter hög. Störarna blir omkring 230 centimeter höga.
– Självklart kan man kapa störarna om man vill. Det är upp till var och en. Men de flesta väljer långa störar. 

Stag för extra stabilitet

För att göra gärdesgården extra stabil placerar han stag med ungefär 6–7 meters mellanrum. Varannat på insidan och varannat på utsidan. Han fäster dem i den översta vidjan. Det finns en hel del fördelar med att använda sig av den gamla tekniken.
– De är hållbara och snygga att se på. Dessutom är de underhållsfria, i alla fall i 10, 15 år framåt. Och eftersom de består av enbart naturmaterial är de miljövänliga, om man bortser från nackdelen att det går åt en jäkla massa skog.

 

Långgärdesgård
Långgärdesgården är den vanligaste gärdesgårdsformen i Sverige som förr framför allt användes för att hägna in djur. Den byggs traditionellt med senvuxen gran och kan göras enligt flera olika modeller, med en eller flera slanor mellan vidjorna, och med olika höjd på störarna. Slanorna löper vanligen genom sju störpar och antalet vidjor kan vara tre eller fyra beroende på modell. 

Långgärdesgård för trädgård 
En gles variant av klassisk långgärdesgård som byggs med enkla slanor. Den här typen passar bra i slät terräng, och är vanligt förekommande på villatomter.

Redskap
Utöver virket och varmt vatten alternativt eld, behöver du yxa, spett och ett par kraftiga arbetshandskar.