Reportage.

2017-11-15 06:00
  • Bild: Pia Gyllin
  • Therese Bohlin är en av flera embryologer på USÖ, och hennes jobb leder till att många runt om oss i dag är föräldrar. Bild: Pia Gyllin
    Therese Bohlin är en av flera embryologer på USÖ, och hennes jobb leder till att många runt om oss i dag är föräldrar.

De skapar liv i laboratoriet

De hjälper människor att bli föräldrar genom att sätta ihop ägg och spermier. Fast få känner till deras betydelse för en lyckad provrörsbefruktning. Embryologen Therese Bohlin, har sett till att många kvinnor i Örebro numera kan kalla sig mamma.

På våning fyra i B-huset på Universitetssjukhuset (USÖ) ligger fertilitetsenheten. Hit kommer varje år många människor som drömmer om att bli föräldrar. Att par behöver få hjälp med att bli gravida kan bero på flera olika saker. Till exempel infertilitet, oförklarade skäl eller samkönade relationer. Även ensamstående kvinnor är välkomna hit. Varje år genomför avdelningen på USÖ cirka 450 provrörsbefruktningar och det är på labbet hos embryologerna som allting sker.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


– Det är vi som sätter ihop ägg och spermier. Vi befruktar, odlar, fryser och tinar, berättar Therese Bohlin, laboratorieansvarig embryolog på avdelningen.

Brist på embryologer

Hon har som de allra flesta embryologer en biomedicinsk bakgrund. Steget till arbete på fertilitetsenheter sker oftast genom upplärning på plats.

– Det är brist på embryologer i Sverige, det tar lång tid att lära upp sig, cirka två år. Här i Örebro är vi i dag fyra stycken när vi är full styrka.

I dag ska embryologer helst vara certifierade. Det blir de i form av tentamen och flera års arbetslivserfarenhet. På fertilitetsenheten träffar patienterna främst läkare och barnmorskor och de vet sällan vilka personerna på labbet är. Embryologerna arbetar bakom kulisserna för att patienternas högsta önskan ska bli sann.

– Vi vill ju alltid av hela vårt hjärta att kvinnorna som kommer till oss ska bli gravida. Vårt mål är att det ska bli ett fint embryo som i slutändan blir ett friskt barn.

Med och skapar liv

Att vara embryolog är att arbeta med mindre än millimeterstora delar som i slutändan kan kännas livsavgörande för den som söker hjälp. Man kan säga att embryologer är med och skapar liv med hjälp av sin expertis.

– I vårt dagliga arbete måste vi släppa de tankarna, att det är liv som håller på att skapas. Då om något skulle man bli darrhänt, och det kan man inte vara. Men självklart arbetar vi alltid med en otrolig försiktighet i det vi gör.

Även om hela processen går rätt så slutar inte alltid en IVF-behandling i en graviditet. För en del patienter krävs flera assisterade försök innan det lyckas och för en viss procent kommer det aldrig att fungera, trots hjälp.

För det är mycket som ska klaffa och fungera för att ett barn ska bli till. Under en IVF-behandling är det många steg innan kvinnan förhoppningsvis får ett positivt graviditetsresultat.

– Vi diskuterar alltid väldigt mycket med varandra, genom hela processen, både vi embryologer emellan och tillsammans med läkare. Det är aldrig en person som ensam tar avgörande beslut. Det kan vara skönt att veta att vi är många som gör allt vi kan.

De avgörande besluten kan handla om ifall man ska fortsätta att odla, vid vilket tillfälle embryot ska sättas tillbaka in i kvinnan eller om man kanske tvingas avbryta helt.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det bästa är helt klart att se en patient med ett barn i famnen nio månader senare. Det är absurt för mig också och det känns otroligt att jag har varit med och skapat detta lilla liv. Jag vet ju hur mycket som ska klaffa för att det ska gå vägen, säger Therese Bohlin.

Fakta

• Vid IVF-behandling (provrörsbefruktning) låter man spermien befrukta ägget utanför kroppen.

• Den vetenskapliga benämningen är in-vitro-fertilisering, därav förkortningen IVF (in vitro = i glas och fertilisering = befruktning).

• Utöver förkortningen IVF används ofta uttrycken assisterad befruktning eller provrörsbefruktning.

• Metoden används vid alla former av infertilitet; kvinnlig, manlig och oförklarad ofruktsamhet.

• Om en kvinna blir gravid via IVF så klassas det som vilken vanlig graviditet som helst och det innebär ingen större risk.

Så går det till:

• Vid IVF stimuleras kvinnan först med hormoner för att flera ägg ska mogna. Äggen tas ut från kvinnans äggstockar genom att läkaren under ledning av ultraljud för in en tunn nål i äggstocken via slidan. Mannens spermaprov prepareras. Rörliga spermier och ägg förs samman i en odlingsskål så att befruktning kan ske när det är en vanlig IVF.

• Äggen plockas oftast ut på förmiddagen. På eftermiddagen samma dag ligger äggen i inkubatorer i 37 grader. Temperaturen är avgörande i hela kedjan. Om temperaturen går ner under 35 grader förstörs embryona.

• Vid en standardbefruktning läggs spermier och ägg ihop i en gemensam skål och spermierna får själva ta sig in i ägget. I vissa fall krävs extra assistans i form av ICSI. Då för embryologen manuellt in en spermie i varje ägg med hjälp av pipett. Ägget är 0,10 millimeter.

• Vid standard IVF får ägg och spermier ligga tillsammans i 90 minuter. Ägget tas sedan bort från spermierna eftersom detta är en stressande miljö.

• Äggen får ligga i värmeskåp under natten och dagen efter tittar embryologen på äggens kärnor. Om ett ägg är befruktat läggs det i ny inkubator.

• Om ägget har två kärnor dagen efter påbörjas en plan för återinföring av det befruktade ägget som nu är ett embryo. Kvinnan får tillbaka embryot under dag två, tre eller fem, beroende på hur det utvecklats.

• Det är alltid en bättre miljö inne i kvinnan jämfört med värmeskåpen på labbet.

• Om en kvinna har minst fem starka embryon fortsätter man alltid att odla till dag fem för att kunna urskilja vilket av dem som är starkast och som sedan ska sättas tillbaka i livmodern.

• Eventuella resterande embryon odlas till dag fem eller sex för att sedan frysas för eventuell återinföring längre fram.

• I fem års tid får befruktade ägg vara nedfrysta enligt Socialstyrelsen.

• I Örebro sker cirka 400 äggplock per år.

• Cirka en tredjedel får barn per behandling och två tredjedelar får barn efter sina tre landstingsfinansierade försök, men det är otroligt åldersberoende då chanserna sjunker med åldern.