Nyheter.

2017-03-17 06:18
Förra året fick Kvinnohuset säga nej till hjälpsökande kvinnor över 100 gånger. Och många kvinnor skickades till andra orter eller så fick de bo på vandrarhem eller hotell.  Bild: Jessica Gow/TT
Förra året fick Kvinnohuset säga nej till hjälpsökande kvinnor över 100 gånger. Och många kvinnor skickades till andra orter eller så fick de bo på vandrarhem eller hotell.

Fler boenden behövs – men inte vinstdrivande

Behovet av fler skyddade boenden är stort. Under 2016 fick Kvinnohuset i Örebro neka 108 kvinnor en plats. 

"Ungefär två gånger i veckan får vi säga nej till kvinnor som behöver skydd, därför är det positivt om fler seriösa aktörer hjälper till", säger Ulrika Winnerfjord, verksamhetschef på Kvinnohuset.

Kvinnohuset i Örebro har i dag åtta platser för kvinnor som är utsatta för våld och hot. När det nya Kvinnohuset kommer att stå klart kommer det att finnas elva platser. Men trots volymökningen kommer det troligen att finnas ett fortsatt behov av andra boenden också. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det händer att vi har lediga platser vissa veckor, andra veckor behövs tio platser till. Det går upp och ner, säger Ulrika Winnerfjord, verksamhetschef på Kvinnohuset.

Förra året fick Kvinnohuset säga nej till hjälpsökande kvinnor över 100 gånger. Och många kvinnor skickades till andra orter eller så fick de bo på vandrarhem eller hotell. 

– I bland måste socialen placera kvinnor på vandrarhem och då är det klart att det är bättre om det finns fler skyddade boenden att hänvisa dem till, säger Ulrika Winnerfjord.

Kvinnohuset ser inte stiftelser eller privata aktörer som konkurrenter utan mer som ett komplement. 

– Jag förutsätter att även privata företag och stiftelser har ett gott syfte och vill hjälpa till. För vi vill inte ha aktörer som är oseriösa och startar boenden för att gå med vinst, eller boenden som saknar rätt kompetens, säger hon. 

Måste hjälpa utsatta

Örebro kommun har ansvar för att hjälpa personer som drabbas av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Och det löser de delvis med hjälp av avtal med föreningen Kvinnohuset i Örebro. Men där hamnar färre än hälften av de personer som kommunen skyddsplacerar. En del personer hamnar i familjehem, men kommunen köper även platser av privata företag vid behov. Bland annat Attendo och Humana. 

Och antalet skyddade boenden i privat regi blir fler. Något som cheferna på socialförvaltningen i Örebro märker av. 

– Just nu är det många som vill sälja in sina tjänster till Örebro kommun. Det handlar om både större företag och enskilda personer, säger Ann-Christine Olofsson, enhetschef på socialförvaltningen.

Många av företagen har tidigare drivit boenden för ensamkommande flyktingbarn och nu vill de i stället erbjuda nya tjänster, som till exempel skyddade boenden för kvinnor. 

– Vi har ett behov av olika typer av skyddsboenden, men det finns inte ett behov av väldigt många privata aktörer, säger Ann-Christine Olofsson, enhetschef på socialförvaltningen. 

Fakta

2015 gjordes 47 placeringar och 2016 gjordes 52 placeringar i skyddade boenden genom socialtjänsten i Örebro. Enligt deras beräkning hamnade cirka 15–20 kvinnor per år på Kvinnohuset. Resten placerades på andra ställen. 

(Många kvinnor ansöker om hjälp direkt hos Kvinnohuset utan att gå via kommunen.)

Förutom avtalet med Kvinnohuset har Örebro kommun ramavtal med två leverantörer som kan ta emot personer med skyddsbehov, Attendo och Humana, men det är inte bara ramavtal som avgör vilken placering som görs. Örebro kommun placerar utifrån behov av skydd och behov av hemlighållande av adress.

Det finns flera kategorier skyddsplacerade, avhoppare från kriminella nätverk och våldsbejakande extremism, hederärenden och våld i nära relation.