Nyheter.

2017-08-18 06:00
  • En hbtq-certifiering för 30 personer kostar 125 000 kronor – för dyrt för många sjukhuskliniker.  Bild: AP/TT
    En hbtq-certifiering för 30 personer kostar 125 000 kronor – för dyrt för många sjukhuskliniker. 
  • Forskaren Matilda Wurm blir bekymrad när hon hör att regionen satsar på  diplomering i stället för certifiering i första hand.  Bild: Amar Bajric
    Forskaren Matilda Wurm blir bekymrad när hon hör att regionen satsar på diplomering i stället för certifiering i första hand.

Kliniker: ”Vi har inte råd att hbtq-certifiera oss”

Sjukhuskliniker i regionen väljer bort RFSL:s hbtq-certifiering för att den är för dyr.

”Det handlar om för stora summor att certifiera all personal. Vi kan inte lägga hela utbildningsbudgeten på det”, säger Ylva Rosén, verksamhetschef på Bup.

Redan 2010 bestämdes det att Örebro läns landsting skulle bli hbtq-vänligt. All personal skulle få en grundläggande kunskap och vissa personalkategorier skulle få fördjupade kunskaper. Men arbetet går trögt. Hittills är det bara ungdomsmottagningarna i länet och Ängens vårdcentral som har en fördjupad kompetens genom att de har certifieras av RFSL.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


På den psykiatriska kliniken för barn och unga vuxna finns viljan att öka kunskapen, men inte pengarna för att bekosta en certifiering.

– Vi har ett stort behov av att vara kunniga i de här frågorna. Vi vet att den här gruppen upplever att de inte blir förstådda. Och vi möter allt fler barn som upplever att de har fel kön till exempel. Men vi har inte råd att certifiera oss, säger verksamhetschefen Ylva Rosén.

Saknar pengar

En hbtq-certifiering för 30 personer kostar 125 000 kronor. Den psykiatriska kliniken för barn och unga vuxna har 180 anställda och endast 140 000 kronor i utbildningsbudget. Pengar som i dag används för att öka nyutbildade psykologers kompetens när det gäller neuropsykiatriska tester och suicidbedömningar. Det finns inte några pengar över till hbtq-certifiering.

– Vi försöker trolla med knäna och göra punktinsatser med föreläsningar i stället. I den bästa av världar skulle jag önska öronmärkta pengar för det här, säger Ylva Rosén.

Svårt minska kostnader

För att en verksamhet ska kunna bli hbtq-certifierad krävs att hela personalen genomgår en utbildning som består att ett antal kurstillfällen, workshopar och gruppmöten under fem månader. Så att minska kostnaderna för utbildningen är svårt, menar Ivonne Broberger som är kommunikatör med ansvar för utbildning och certifiering på RFSL.

– Om vi drar ner på timmar eller tar bort någon del så urvattnar vi konceptet och det vill vi inte göra. Det går inte att lära sig allt på en halvdag, men det är självklart tråkigt om olika verksamheter tycker att det är för dyrt, säger hon.

Diplom i stället

För att leva upp till målet att bli en hbtq-vänlig region erbjuder Region Örebro län i stället en gratis webbutbildning för alla anställda. De enheter som vill ha djupare kunskap kan välja att diplomera sig via ett eget framtaget diplomeringskoncept. Om någon anser att det inte räcker får de gå vidare och certifieras av RFSL, men det finns inga externa bidrag till det som det har funnits tidigare.

– När ungdomsmottagningarna certifierade sig så fanns det statliga medel. Nu finns inte det. Därför har vi tagit fram ett diplomeringskoncept som är en lightvariant av det RFSL erbjuder. Det är inte fel att RFSL tar betalt för sitt omfattande arbete, men prislappen har en betydelse. Det här är ett sätt att säkra att fler har möjlighet att öka sina kunskaper, säger Lillian Iwarson Sporrong som arbetar som utredningssekreterare på Region Örebro län.

Matilda Wurm är forskare på Örebro universitet och medlem i Sveriges Psykologers hbtq-nätverk. Hon blir bekymrad när hon hör att regionen satsar på diplomering i stället för certifiering i första hand.

– Ohälsan är större hos den här gruppen och okunskapen är stor. En lightversion av det RFSL erbjuder är bättre än ingenting, men jag är orolig över att det kanske inte är en lika gedigen utbildning, säger Matilda Wurm.

Ekonomin ska inte avgöra

Hittills har intresset för diplomering inte varit så stort. I dagsläget är det bara akuten i Karlskoga som har valt att diplomera sig.

– Vi ska kunna behandla alla lika. Det är en hjärtefråga för mig och oerhört viktigt, säger Anna-Lena Kjellgren som är verksamhetschef på akuten i Karlskoga.

Diplomeringen för akutpersonalen kostade 20 000 kronor och all personal har varit med på två utbildningstillfällen och de har fått hemläxa däremellan. Att gå vidare och hbtq-certifiera sig för att få ytterligare specialkompetens skulle vara angeläget anser Anna-Lena Kjellgren, men hon tycker att det är för dyrt med 125 000.

– Vill RFSL att vårdpersonal ska få en bra syn på de här frågorna och att de ska få ett genomslag för certifieringen så kan det inte vara så här dyrt, säger hon och efterlyser ett bättre alternativ för vårdpersonalen.

– Den fördjupade kunskapen som finns i certifieringen borde finnas i kursutbudet i regionen. Det borde vara en obligatorisk utbildning som inte behöver kosta skjortan. Det är en för viktig fråga för att det ska falla på ekonomin, säger Anna-Lena Kjellgren.

Bakgrund

Folkhälsomyndighetens övergripande mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Forskning visar att homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer-personer (hbtq-personer) har sämre hälsa jämfört med övriga befolkningen.

Mer om hbtq-personers hälsa och behovet av en jämlik vård kan du läsa i ETC Örebro nummer 31 och på orebro.etc.se.