Nyheter.

2017-01-27 05:36
Exempel på yrken som anses likvärdiga är bland annat elektriker och undersköterskor. De är likvärdiga utifrån vilka krav arbetet ställer på kunskaper, färdigheter, ansträngning och arbetsförhållanden.  Bild: TT
Exempel på yrken som anses likvärdiga är bland annat elektriker och undersköterskor. De är likvärdiga utifrån vilka krav arbetet ställer på kunskaper, färdigheter, ansträngning och arbetsförhållanden. 

Lönegapet mellan kvinnors och mäns löner: 76 miljarder

Löneskillnaden mellan mansdominerade och kvinnodominerade arbeten är 76 miljarder per år. 

Enligt en färsk rapport från Lönelotsarna kan skillnaden inte förklaras av arbetarnas prestation eller skicklighet. Yrken där kvinnor är i majoritet värderas helt enkelt lägre.

På tisdag drar Forum jämställdhet i gång i Örebro. Under konferensen presenteras en färsk rapport som visar de strukturella löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerande yrken. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


– Arbetsmarknaden är väldigt könsuppdelad och endast 20 procent av de som arbetar finns i yrken med jämn könsfördelning, säger Marie Trollvik, jämställdhetsexpert vid Lönelotsarna som ligger bakom rapporten.

Likvärdiga yrken

I rapporten har man jämfört yrken som är likvärdiga med varandra utifrån vilka krav arbetet ställer på kunskaper, färdigheter, ansträngning och arbetsförhållanden. Exempel på yrken som kan anses likvärdiga är bland annat ingenjörer och barnmorskor eller elektriker och undersköterskor.

– Det är stor skillnad mellan kvinno- och mansdominerande yrken. Helt genomgående har kvinnoyrken lägst lön. Det vi även har kommit fram till är att det är en låg lönespridning inom kvinnoyrkena. Det betyder att det spelar mindre roll hur länge du har varit anställd, eller hur du presterar, i kvinnodominerade yrken. Inom mansyrkena är spridningen betydligt större, säger Marie Trollvik.

Resultaten visar att genomsnittslönen i yrken där en majoritet kvinnor arbetar är 28 600 kronor, jämfört med 33 900 kronor i mansdominerade yrken. En person som arbetar inom ett kvinnodominerat yrke tjänar alltså i genomsnitt 5 300 kronor mindre varje månad, oavsett kön.

Lönelotsarna menar att de strukturella löneskillnaderna beror på två saker. Den ena är den värdediskriminering som drabbar kvinnodominerade grupper, den andra punkten handlar om att arbete med människor ger lägre lön, oavsett kön.

– Yrken som innebär arbete med data, text och siffror ligger i topp, medan arbete med människor ger lägre lön, trots att arbetskraven är lika stora. Det gäller också mansdominerade yrken som innebär arbete med människor, till exempel poliser, ordningsvakter och brandmän, säger hon.  

Marie Trollvik tror att många kan hålla med om resultatet i rapporten, men att det inte finns några enkla lösningar.

– Vi måste arbeta stenhårt, och vi får inte ge upp. Det ska inte vara sådana här uppenbara skillnader år 2017, säger hon.

Lönelotsarna föreslår en nationell strategi där fackliga organisationer, arbetsgivare och staten tillsammans arbetar fram en lösning. Men för att komma till rätta med diskrimineringen krävs även lokalt engagemang. Vänsterpartisten Murad Artin är ordförande i jämställdhetsdelegationen i Örebro. Och han anser att diskrimineringen måste motverkas. Bland annat genom att minska lönegapen i kommunen.

– Vi föreslår ett mål där ingen ska tjäna mer än tre gånger så mycket som den som har lägst lön i samma yrkesgrupp. Inte heller ska någon tjänsteperson, chef eller konsult kunna tjäna mer än kommunstyrelsens ordförande har i månadsarvode. På så sätt kan vi komma åt gapen och höja lönen för de lägsta avlönade, säger han.

Majoritet av partierna

Men att en majoritet av partierna i Örebro skulle gå med på ett sådant förslag är i dagsläget inte troligt. Även om en annan medlem i kommunens jämställdhetsdelegation, Fisun Yavas (S), också hon anser att de oskäliga löneskillnaderna är orättvisa. Hon tror dock att det krävs statliga pengar för att lönerna ska bli mer rättvisa.

– Vi borde se över kvinnodominerande yrken och vända på trenden. Det gäller att jobba med det här från alla håll ända upp på regeringsnivå. Att skjuta till medel och fördela resurser rättvist mellan könen kan vara ett sätt att komma åt problemet, säger hon.

Fakta

Kvinnoyrken genomsnittslön: 28 600 kr

Mansyrken genomsnittslön: 33 900 kr

Skillnad: 5 300 kr

Forum jämställdhet arrangeras 31/1–1/2 på Conventum i Örebro av Sveriges kvinnolobby som är en partipolitiskt obunden och ideellt verksam paraplyorganisation för den svenska kvinnorörelsen. 

Organisationen verkar för kvinnors fulla mänskliga rättigheter i ett jämställt samhälle. Varje år granskar Sveriges kvinnolobby regeringens budgetproposition och genomslaget för jämställdhetsintegrering i analyser och förslag. 

I år deltar fem ministrar och 1 000 personer totalt under dagarna på Conventum.

Under konferensen presenteras Lönelotsarnas rapport som de har tagit fram i samarbete med Sveriges kvinnolobby.

I sin rapport har Lönelotsarna med utgångspunkt i standarden bedömt samtliga 239 kvinno- och mansdominerade yrken i Sverige och delat upp yrkena i elva grupper av likvärdiga arbeten. Därefter har de utifrån den senaste lönestatistiken räknat fram skillnaden i lönenivåer.

* Den strukturella löneskillnaden 76 miljarder kronor är mycket pengar. Men som en jämförelse uppgick den totala lönesumman år 2015 till 1 589 miljarder, och arbetsgivaravgifterna till 475 miljarder kronor.