Nyheter.

2017-12-01 06:00
  • Ove Nilsson och Roger Alexanderson på SRF Örebro län vill ha kvar det gamla systemet med handikappbidrag. ”Vi vill inte att det ska behovsprövas, det är helt orimligt              att man ska behöva redovisa kvitton för varenda kostnad”, säger Ove Nilsson Bild: Anna Lorentzon
    Ove Nilsson och Roger Alexanderson på SRF Örebro län vill ha kvar det gamla systemet med handikappbidrag. ”Vi vill inte att det ska behovsprövas, det är helt orimligt att man ska behöva redovisa kvitton för varenda kostnad”, säger Ove Nilsson
  • ”Risken är att vi synskadade blir mer isolerade när vi måste betala för ledsagning ur egen ficka”, säger Roger Alexanderson, ombudsman på SRF Örebro län, här tillsammans med förbundets ordförande, Ove Nilsson.  Bild: Anna Lorentzon
    ”Risken är att vi synskadade blir mer isolerade när vi måste betala för ledsagning ur egen ficka”, säger Roger Alexanderson, ombudsman på SRF Örebro län, här tillsammans med förbundets ordförande, Ove Nilsson.

Nya lagförslaget oroar synskadade

Kraftigt sänkta bidrag och ökad isolering kan bli följden för synskadade när regeringen ersätter handikappersättningen med behovsprövade bidrag.

”Jag tycker att det här känns oroväckande. Det finns en risk att man blir helt utan”, säger Agneta Elving från Örebro.

 

För att kompensera de extra utgifter som kraftig synnedsättning eller grav hörselskada medför i vardagen har det sedan länge funnits ett schablonbidrag på upp till 2 500  kronor i månaden att använda fritt. I det moderniserade förslaget, kommer ersättningen i stället att behöva sökas från Försäkringskassan och betalas ut efter ett beslut av handläggare, anpassat efter behov.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Synskadade har extra utgifter

På Synskadades riksförbund Örebro län protesterar medlemmarna mot förslaget. Vardagen som synskadad innebär extrakostnader som inte alltid går att redovisa med ett kvitto, säger Ove Nilsson, ordförande i SRF Örebro län.

– Det kan vara glas som välts av misstag och krossas under middagen när man sträckt sig efter potatisen. Kläder som köps på rea som sedan visar sig vara i en färg som inte alls passar.

Medan andra slänger sig upp på cykeln när de ska iväg någonstans, tar Ove Nilsson färdtjänst. Att leva kräver planering och kostnader utöver det vanliga.

– För min del har det påverkat hela mitt liv. Jag har en ärftlig sjukdom som eskalerade 1979. Då var jag mitt uppe i en karriär. Efter det fanns inte många jobb att välja på. Synskadade har lägre inkomst överlag, även de som har jobb. De hänger inte med i löneutvecklingen, säger han.

”Orimligt redovisa kvitton”

En farhåga är att själva redovisningsprocessen till Försäkrings­kassan lämnar öppet för tolkningar. Agneta Elving, styrelseledamot i förbundsstyrelsen och Roger Alexanderson, ombudsman för SRF Örebro län, är oroliga. De menar att det är orimligt att redovisa kvitton för varenda merkostnad.

– Jag kan inte åka runt till olika butiker och göra jämförelser som helt blind, jag måste handla i den butik jag hittar till och där jag får personlig service. Men det går ju inte att visa ett kvitto på den merkostnaden, säger Roger Alexanderson.

– Det räcker inte att man säger att man har svårt att göra prisjämförelser i affären, säger Agneta Elving och tillägger att hennes erfarenheter av handläggare på Försäkringskassan är att de inte alltid får de rätta förutsättningarna att sätta sig in i frågorna som behandlas.

– Under årens lopp har det gjorts många konstiga bedömningar för sjukskrivningar. Jag tycker att det här känns oroväckande. Det finns en risk att man blir helt utan bidrag.

För att protestera mot förslaget har SRF gjort en rikstäckande namninsamling där även Örebro län har engagerats. Distriktsorganisationen i Örebro har gjort utskick till en mängd politiker, varav ett tiotal lokalt. Endast en har svarat, Lennart Axelsson (S) från Nora. Han fick i uppdrag av sina kollegor i riksdagen att svara för Örebro län. Lennart Axelsson framhåller att de allra flesta organisationer för funktionshindrade är nöjda med moderniseringen av stöden, och att kritiken har kommit främst från Synskadades riksförbund.

– Regeringen har noga påpekat Försäkringskassans ansvar och att regeringen kommer att ha en dialog med Försäkringskassan om just detta, skriver han.

Synskadade riskerar isolering

Trots försäkringar om rättvisa prövningar finns en oro. Till exempel kommer inte hjälpbehov att räknas med bland kriterierna som ger rätt till ersättning. Vanliga tillfällen när hjälp utifrån behövs är när priserna ska tolkas och jämföras i butikerna.

– Jag har tur. Där jag bor har vi en jättebra butik där de ställer upp och hjälper till. Men det är inte speciellt vanligt, säger en av Örebros unga synskadade som inte vill medverka med sitt namn i tidningen.

Inte heller ersätts ledsagare som följer med på resor eller andra evenemang.

I Örebro kostar ledsagning via Socialtjänstlagen 310 kronor i timmen. Pengar som i framtiden kan behöva betalas ur egen ficka.

– Det är en brutal extrakostnad, säger hon, och menar att det nuvarande systemet fungerar smidigt.

– Justeringarna kommer enbart att leda till extrajobb, både för Försäkringskassans personal och de som måste ansöka om merkostnadsbidrag. Den enda förändring som vore bra är om de bytte namnet. Handikappersättning är ett förlegat ord.

Roger Alexanderson ser en risk för att synskadade inte kommer att kunna delta i aktiviteter på samma sätt som förut.

– Största risken är att vi synskadade blir mer isolerade, säger han.

Lagförslaget

Dagens handikappersättning och vårdbidrag har varit oförändrat sedan 70-talet och grundar sig på beslutet om blindhetsersättning från 1934. Regeringen vill anpassa stöden för funktionsnedsättning till dagens arbetsliv och familjesituationer och bygger på principen om likabehandling. Bland annat innehåller den många förbättrade åtgärder till föräldrar med funktionshindrade barn. Handikapp­ersättningen kommer att ha övergångsregler, vilket innebär att de vars schablonersättning löper ut eller omprövas inom tre år, ska kunna få den förlängd 18 månader. Det är dock fritt att söka merkostnadsersättning före dess.

Vad händer nu?

Lagrådsremissen om ett moderniserat stöd till personer med funktionsnedsättning klubbades på ett regeringssammanträde den 23 november, därefter har den lämnats till Lagrådet för granskning. Om regeringen väljer att gå vidare med förslagen efter lagrådsgranskningen så kommer socialdepartementet att arbeta fram en proposition med förslagen. Enligt lagrådsremissen föreslås att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 november 2018.