Nyheter.

2017-09-15 06:00
  • Inför söndagens kyrkoval är oron stor att en SD-framgång gör Svenska kyrkan mer sluten. ”Det absolut viktigaste är att alla människor får plats, att vi inte väljer bort någon”,    säger Annika Zetterholm från Borgerlig samverkan.   Bild: Hasse Holmberg/TT
    Inför söndagens kyrkoval är oron stor att en SD-framgång gör Svenska kyrkan mer sluten. ”Det absolut viktigaste är att alla människor får plats, att vi inte väljer bort någon”, säger Annika Zetterholm från Borgerlig samverkan. 
  • Bild: Vilhelm Stokstad/TT

”Superviktigt för oss att vara en motkraft”

Fler valde att gå med i Svenska kyrkan i augusti. Det kan tyda på att engagemanget ökar. Kanske vill fler tycka till om Svenska kyrkans framtid i en valrörelse där åsikterna varit ovanligt långt ifrån varandra?

 

Riskerar Svenska kyrkan att bli en sluten kyrka? Frågan har debatt­erats inför kyrkovalet då Sverigedemokraterna mobiliserat med 1 000 namn på valsedlarna, jämfört med 130 förra kyrkovalet. Partiet vill ha en kristen kyrka – med kristna för kristna. Svenska kyrkan som profilerat sig i migrationsfrågor och en generös flyktingpolitik, befarar att dörrarna stängs om SD får stort inflytande.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


– Det är superviktigt för oss att vara en motkraft mot grupper som exkluderar människor. Vi står för en öppen kyrka som välkomnar olika människor, oavsett hur långt man kommit på trons väg. Vi gör inte skillnad på människor, säger Timmy Leijen från Arbetarepartiet socialdemokraterna.

– Det absolut viktigaste är att alla människor får plats, att vi inte väljer bort någon, säger Annika Zetterholm från Borgerlig samverkan i Örebro pastorat.

Sverigedemokraternas Helena Ståhl anser att Svenska kyrkan i dag gör ställningstaganden som ligger utanför kyrkans område. Den borde i stället fokusera på sin kristna identitet och sitt uppdrag, menar hon.

– Svenska kyrkan är, precis som övriga kyrkor, ett kristet samfund och ska inte förringa sin tro och sina traditioner för att passa in i en mångreligiös kontext. Man får utgå från att de som söker sig till en kyrka gör det för att det är just en kyrka och då är det viktigt att man har en tydlig kristen identitet.

Strid om partipolitik i kyrkan

Sedan Svenska kyrkan separerade från staten 2000 har diskussionerna gått varma om partipolitik alls hör hemma i kyrkan. I årets val ställer fyra nomineringsgrupper med kopplingar till politiska partier upp i Örebro och det är: Arbetarepartiet socialdemokraterna, Borgerlig samverkan, Sverigedemokraterna och Vänstern i Svenska kyrkan.
POSK, Partipolitiskt obundna i kyrkan, ställer också upp i valet. POSK har partipolitiseringen som en kärnfråga. Johan Unger, talesperson för POSK i Örebro, anser att kyrkans frågor i grunden är teologiska, inte politiska.

– Partier är inte relevanta i kyrkovalet eftersom det inte längre finns någon statskyrka.

Annica Zetterholm som är politiskt aktiv i Centerpartiet och första­namn för Borgerlig samverkan, menar tvärtom att kommunpolitik och kyrkopolitik är två olika saker som går att separera.

– Kyrkan handlar mer om värderingar än om politisk ideologi, säger hon i en intervju för Svenska kyrkan i Örebro.

Lågt valdeltagande

Oavsett beslutsgrund har de kommande kyrkopolitikerna ett långtgående medlemstapp att hantera. Sedan 2000 har medlemsantalet minskat med cirka en procent per år, undantaget 2016 då rekordmånga medlemmar valde att lämna kyrkan, närmare 86 000. Det har resulterat i att Svenska kyrkan måste spara 2,6 miljarder fram till 2030.

Svenskarna har verkat lite rådvilla när Svenska kyrkan kommer på tal. Men nu inför kyrkovalet har kyrkans framtid diskuterats högljutt och nya medlemmar har faktiskt strömmat till, 900 nya medlemmar under augusti, vilket är nästan dubbelt så många som motsvarande månad föregående år.

– Just augusti sticker ut med 400 fler nya medlemmar än föregående år. Det är inte något som påverkar valresultatet, men jag håller det för sannolikt att orsaken till ökningen är att man vill rösta i kyrkovalet, säger Pernilla Jonsson, chef för Svenska kyrkans analysenhet.

Med bara några dagar kvar till valdagen den 17 september, är det dags för Svenska kyrkans medlemmar att ta sig ännu en funderare på om de inte borde rösta. Valet 2013 gick bara 12,8 procent till vallokalerna. För att få fler att engagera sig har Svenska kyrkan satsat på att förenkla deltagandet.

– Förtidsröstningen har styrts upp så att medlemmarna kan rösta samma tider i hela pastoratet. Sedan några år finns ett informationscenter i Kyrkans hus där det går att få klarhet i hur kyrkovalet går till, säger Annelie Martinsson, utredningssekreterare och samordnare för kyrkovalet i Örebro.

Hon berättar att senaste numret av kyrkans församlingsblad ”Örebro – Mitt i livet” med fokus på kyrkovalet, har gått ut till samtliga hushåll i Örebro. Brist på information borde inte vara någon orsak till att inte rösta. En sammanställning som SVT har gjort visar däremot att det på 100 platser i landet inte spelar någon roll om du röstar i valet till kyrkofullmäktige. Där är valet redan avgjort, då det endast finns ett alternativ att rösta på. Två av dem ligger i Örebro län: Tysslinge församling och Viby församling.

Läs vidare på nästa sida: Nomineringsgrupper

Kyrkoval

Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan och är över 16 år får rösta i kyrkovalet. Det motsvarar ungefär 5,2 miljoner personer. I kyrkovalet 2013 röstade 700 000 personer. Valen sker till kyrkofullmäktige i församlingen eller pastoratet, till stiftsfullmäktige i stiftet och till kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ.

Sedan valet 2013 är Socialdemokraterna största parti i kyrkofullmäktige med 16 mandat, näst efter POSK med 12 mandat. I stiftsfullmäktige dominerar Socialdemokraterna med 20 mandat, liksom i kyrkomötet där de är störst med 73 mandat.

Till årets val till kyrkofullmäktige i Örebro pastorat ställer sex nomineringsgrupper upp. Förra året var det fyra. Sverigedemokraterna och Vänstern i Svenska kyrkan, är nykomlingar.