Nyheter.

2017-09-22 06:00
Försäkringskassan har fått i uppdrag av regeringen att minska ohälsan i samhället. Många patienter och anställda inom vården menar att det lett till strängare krav och svårigheter för patienter att få förlängda sjukskrivningar.  Bild: Christine Olsson/TT
Försäkringskassan har fått i uppdrag av regeringen att minska ohälsan i samhället. Många patienter och anställda inom vården menar att det lett till strängare krav och svårigheter för patienter att få förlängda sjukskrivningar. 

”Vi måste följa de regler som finns”

Nya resurser från regeringen gör att handläggarna på Försäkringskassan har mer tid att granska sjukskrivningar. Målet är att fler sjukskrivna ska ut på arbetsmarknaden.

”Vi har ett uppdrag att minska ohälsan i samhället”, säger Karin Olsson områdeschef på Försäkringskassan.

 

När den så kallade stupstocken i sjukförsäkringen togs bort av regeringen trodde många att situationen för långtidssjukskrivna skulle bli bättre. Men i stället vittnar både patienter och anställda inom vården om strängare krav, och svårigheter för patienter att få förlängda sjukskrivningar. Fast kraven som patienterna drabbas av är inte nya. Det är bara Försäkringskassans rutiner som har ändrats, menar ansvarig på myndigheten.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Vi fick ett regeringsuppdrag att minska ohälsan i samhället under 2016, i samma veva fick vi ett tillskott av medel som gjorde att vi kunde rekrytera mer personal som gör bedömningar av sjukskrivningar. Tidigare hann vi inte hämta in allt underlag som vi behövde, säger Karin Olsson områdeschef för avdelningen för sjukförsäkring inom område process och metod på Försäkringskassan.

Läkarintygen räcker inte alltid

När en person har varit sjukskriven längre än 180 dagar ska personens arbetsförmåga prövas gentemot hela arbetsmarknaden och inte bara mot det arbete som personen är sjukskriven ifrån. Granskningen av arbetsförmågan kräver ibland kompletteringar från vården och nya intyg. Och det är inte alltid som de nya läkarintygen räcker för att patienten ska bli sjukskriven.

– Det kan upplevas som hårt, men ju längre du är sjuk desto högre krav ställs. Efter 180 dagar prövas alla sjukskrivningar mot alla normalt förekommande arbeten, inte bara det jobb som personen är sjukskriven ifrån. Lagstiftaren ställer höga krav på egen försörjning, säger Karin Olsson.

Men är det rätt att svårt sjuka inte får tid att bli friska innan de kraven ställs?

– Försäkringskassans uppdrag är att bedöma arbetsförmåga och rätten till ersättning. Vi behöver information i intygen för att kunna göra korrekta och rättssäkra bedömningar. Det är väldigt viktigt att det tydligt framgår i läkarintyget på vilket sätt individens besvär och funktionsnedsättningar påverkar förmågan att utföra ett arbete, säger hon.

Exempelvis har personer som genomgått en cancerbehandling fått meddelande om att de kan bli nekade fortsatt ersättning. Är det rimligt?

– Utan att kommentera något enskilt fall så kan jag säga att om du är svårt sjuk ska du naturligtvis inte arbeta, och vi har inget egenintresse i att inte ge sjukpenning till en sjuk person. Men vi har ett samhällsuppdrag att minska ohälsan och jobba för att fler kommer ut på arbetsmarknaden. Att vara långtidssjukskriven, om man kan klara att göra någon typ av arbete, är heller inte bra för hälsan. Det är bättre att vara en aktiv del av samhället, säger Karin Olsson.

Finns det inte en risk att det här arbetssättet blir kontraproduktivt i längden om det leder till att patienter mår ännu sämre?

– Vi försöker med all vår kunskap och empati möta de här människorna, men vi följer lagen. Vi kan inte vara rättsosäkra och behandla personer olika utan vi måste följa de regler som finns. Tycker patienter och vårdpersonal att lagstiftningen är felaktig så får man försöka driva frågan politiskt, säger Karin Olsson.