”Demokratin drevs fram av olydiga människor”

Fem gånger har han suttit fängslad och häktad. Ändå menar Pelle Strindlund att ett engagemang för rättvisa inte behöver betyda några stora uppoffringar.

Efter att ha slagit sönder och förstört slaktutrustning på ett slakteri i Skövde dömdes Pelle Strindlund till åtta månaders fängelse. Det var då det längsta straff som någon djurrättsaktivist dömts till i Sverige. Sedan dess har han avtjänat fler straff, bland annat för en aktion mot Bofors i Karlskoga och för att ha släppt ut burhöns. Nu kommer han till Örebro, inbjuden av ABF och Tankarnas trädgård för att tala om hur man lever etiskt och ändå njuter av livet.

– Att sitta i fängelse var ingen stor uppoffring. Det är klart att det fanns sega och jobbiga dagar på anstalten, men det finns det utanför murarna också, säger Pelle Strindlund.

Det är moral och kampen mot lidande, inte lagen, som avgör vad Pelle Strindlund och hans vänner gör i sitt politiska arbete. Det som är lagligt är inte alltid moraliskt, menar han.

– Det var till exempel lagligt att diskriminera svarta i de amerikanska sydstaterna på 50-talet, men det var inte moraliskt riktigt, säger han.

Öppna med allt de gjort

Enligt Pelle Strindlund pågår det i dag ett förtryck av djur som går att jämföra med slaveriet. Vissa människor tar sig rätten att utnyttja andra individer och utsätta dem för ett enormt lidande. Och det försvaras med att de som förtrycks är lägre stående varelser. För att bekämpa denna orättvisa är Pelle Strindlund djurrättsaktivist.

– I Sverige i dag hålls över två miljoner hönor i burar där de inte ens kan sträcka på vingarna bara för att vi ska få äta ägg. Det orsakar ett extremt lidande och det är helt onödigt, ingen behöver egentligen äta ägg, säger han.

Att släppa ut hönor ur burarna är som att ingripa när man hör grannen i lägenheten bredvid misshandla sin fru, enligt Pelle Strindlund. Var och en har ett moraliskt ansvar att bekämpa lidandet. Men när Pelle Strindlund bryter mot lagen i sin kamp för det han tror på, vad skiljer honom då från en terrorist?

– Flera saker, säger han och skrattar lite. Vi tror på icke-våld. Ingen ska skadas och vi behandlar alla med respekt. Och öppenheten. Vi står för våra handlingar. Vi ringer själva polisen och berättar om det vi har gjort. 
Pelle Strindlund har vigt sitt liv åt aktivismen. För att ha tid med det har han valt att leva vad han kallar för ett enkelt liv. Han bor i ett kollektiv i en hyresrätt. Han har ingen bil, ingen båt och lever på existensminimum.

– Det kan låta som en uppoffring. Men det finns inget meningsfullare än att ägna den lilla tid vi har åt att försöka göra världen bättre. Det ger mig mer lycka än vad alla prylar skulle kunna göra.

Nödvändigt med civil olydnad

Det är det budskapet som han har med sig till Örebro. I Sverige skulle vi kunna arbeta tre timmar om dagen och ändå ha samma levnadsstandard som vi hade på 50-talet. Lite färre prylar, lite färre semesterresor, men mer tid för det man tror på och för att förändra världen. Och i kampen för en rättvisare värld kommer den civila olydnaden att vara nödvändig, säger han.

–Religionsfriheten drevs fram av att människor vägrade lyda statskyrkan. Strejkrätten drevs fram av olydiga arbetare som vägrade lyda lagen. Nästan alla demokratiska framsteg under 1800- och 1900-talet har drivits fram av olydiga människor.