Kunsumenten ska rädda miljön

Cykla i stället för att ta bilen. Köp ekologisk mat och välj grön el. Ansvaret för att bekämpa världens miljöproblem har förflyttats från staten till individen.
   – Men hur ska vi veta om det vi gör är tillräckligt? säger Örebroforskaren och sociologen Ylva Uggla som har skrivit en bok om ämnet.

(O)möjliga livsstilar heter boken som kom ut tidigare i höstas. Den visar hur lösningen på miljöproblemen handlar allt mindre om lagstiftning och allt mer om miljömärkningar och kampanjer för att påverka vår konsumtion.
– Precis som vi pratar om att det är individens ansvar att hålla sig frisk, motionera och skaffa sig ett bra jobb menar vi att det är individens ansvar att göra rätt val för att rädda miljön, säger Ylva Uggla.
Olika lösningar förs fram. Glödlampor ska bytas ut mot led-lampor. Tv-apparater ska stängas av i stället för att stå på stand by. Bananerna ska vara ekologiska och vissa fisksorter ska vi undvika över huvud taget. Det är genom vår konsumtion som vi ska rädda världen. Med hjälp av information ska fria människor kunna göra de fria och rätta valen. Och de alternativ som är dåliga för miljön kommer på det sättet att försvinna. Men Ylva Uggla och hennes medförfattare Linda Soneryd ifrågasätter hur fri individen egentligen är.
– Vi begränsas av vilka resurser vi har. Av hur samhället är organiserat, till exempel när det gäller infrastruktur. Är det till exempel möjligt att låta bilen stå och ändå pendla till jobbet och lämna barnen på dagis? Och vi styrs av normer, av vad som anses vara okej, säger Ylva Uggla.

Många olika miljöråd
För att visa just hur dessa normer styr hur långt vi är beredda att gå i vår strävan att rädda miljön har hon studerat tre personer som har valt att försöka ställa sig vid sidan av för att på olika sätt minimera sin miljöpåverkan. En av dem har börjat tvätta för hand, stänger av elen och köper närproducerat. En annan väljer att bara äta det som andra slänger och aldrig mer köpa mat i en livsmedelsbutik.
– De här experimenten visar vad som anses vara normalt. När de går över den gränsen blir reaktionerna starka. Det uppstår till exempel en diskussion om hur ofta man måste tvätta handdukar för att det inte ska vara äckligt. Normerna är starka men blir synliga först när någon bryter mot dem, säger Ylva Uggla.
Samtidigt som individen ska bära ansvaret för att lösa miljöproblemen är det svårt att förhålla sig till alla miljöråd och veta vad som är rätt.
– Räcker det om jag duschar i fyra minuter i stället för sju? Ska jag bara duscha varannan dag, eller kanske bara en gång i veckan? När har vi gjort tillräckligt? Och ska jag köpa ekologiskt eller närproducerat? Vad är bäst? Vi känner att vi har ett ansvar och de allra flesta av oss vill göra någonting, men när vi inte kan överblicka det är det lätt att drabbas av ”klimatångest”, säger Ylva Uggla.

Politiska konsekvenser
Nutidens miljöarbete inriktar sig på konsumtionen. Det handlar inte om att sluta köpa utan om att köpa ekologiskt. Och den som kan handla ekologiskt kallar sig ofta för miljömedveten.
– Samtidigt är det inte säkert att den som är mest miljömedveten och handlar ekologisk mat och bokar ekoturism-resor är den som är mest miljövänlig. Den som har mindre resurser och som helt enkelt konsumerar mindre har ofta mindre klimatpåverkan, säger Ylva Uggla.
Individualiseringen av miljöfrågan får politiska konsekvenser. Att byta till led-lampor blir viktigare än att försöka påverka politikerna, enligt Ylva Uggla.
– Att agera tillsammans och kräva politiska förändringar är kanske mer verksamt i längden, men den dimensionen riskerar att falla bort, säger hon.