Med Nora i ryggen

Kraftiga rötter slingrar sig efter åkanten. Här och var ligger nedfallna träd och grenar. Bland näckrosorna simmar några änder. Bara ett stenkast från Ted Ströms trädgård börjar fritiden.
– Vi behöver bara åka ut några meter från bryggan så känns det bra, säger konstnären och musikern Ted Ström.

Ted Ström arbetar hemifrån. Det är här i huset i Nora som musik och tavlor skapas. När både jobbet och hemmet ska tas om hand är det svårt att känna sig ledig.
– Det finns ett behov av att komma hemifrån. Annars jobbar jag jämt. För att koppla av åker jag till Alntorps ö. Jag har en favoritplats där, säger han.
De flesta som åker ut till ön mitt i Norasjön tar säkert utflyktsbåten M/S Plaskus dit, men det gör inte vi. För resan börjar med en liten vit motorbåt i ån utanför Ted Ströms hus.
– Det är få Norabor som tänker på hur fint det faktiskt är här. Därför är det ganska sällan andra båtar åker här. Det är väl klassiskt egentligen att man inte blir turist i sin egen stad, säger han.
Snokar som simmar i vattnet, rotvältor längs kanten, trädgrenar som flyter i ån, bävrar och fågelliv. Trolska rötter och lavar som hänger från träden som tomteskägg.  Å-livet har sin egen dramatik.
– Det är som ett äventyr. En gång hade ett träd fallit här i kröken så vi tog oss inte hem med båten den gången, säger Ted Ström.
Ändå är det helst den vägen han vill ta ut till friheten och favoritstället. En enslig udde på Alntorps ö.
– Det är hit vi åker och badar när det är varmt. Jag och killarna tar oss ett kvällsdopp. Det är lite stenigt i kanten, men sedan är det fin botten, säger han.
Det är inte bara bad med sönerna som lockar vid ön. Sjön och vattnet påminner om barndomen och uppväxten i Göteborg, om pappan som hade båt, och om den där snipan de reste runt med i barndomens somrar.
– Den här ön är som att komma tillbaka till 50-talet. Det är väldigt oförstört med fina stigar och det finns en gammal bondgård, säger han.

Lätt att koppla av
Genom åren har Ted Ström och frun Eva pratat om att kanske skaffa en liten stuga någonstans, men de har kommit fram till att det inte behövs. De har allt de vill ha här hemma i Nora.
– På en kvart är man långt borta. Om man lägger till på baksidan av ön ser man inte ett enda hus. Jag kan ha massor av jobb, men jag behöver inte komma längre än till udden för att koppla av, säger Ted Ström.
I sommar kommer han att jobba mindre än han har gjort under många år. Det blir några ströspelningar här och där med proggbandet Norrbottens järn som hade sin storhetstid under 70-talet. Efter en bejublad comeback i Norrland efterfrågas nu fler spelningar, och Ted Ström har fått frågan om han inte kan skriva lite nya låtar.
– Det som är svårast i dag är texterna. Jag är mer självkritisk. Musiken är på något sätt friare, säger han.
Genom åren har han skrivit mängder med filmmusik till Lars Molins filmer, han har gjort många soloplattor och även skivor tillsammans med Contact och Norrbottens järn. Mest känd är han kanske för låten ”Vintersaga” som blev en dunderhit för både Monica Törnell och Jerry Williams.
– Låten är mer känd än jag. Framgångarna med Vintersaga är både på gott och ont. Den har varit en dörröppnare samtidigt som det är svårt att svara upp mot förväntningarna, säger han.
Sjöväderrapporten på radion och ett ensamt träd vid en kulle i Göteborg var inspirationskällor den gången. I dag ligger påbörjade rader och formulerade meningar lite varstans i huset, i väntan på större sammanhang. Att Ted Ström egentligen är pensionär hindrar honom inte från att fortsätta skapa.
– Man ska vara glad att man kan och vill jobba. Om man lämnar ett gruvhål är det inget alternativ att fortsätta jobba, men håller man på med musik känner man sig pigg bara efter några takter, säger han.
 Nu är musiken inte lika central som den var förut. Konsten tar en allt större plats. Och kanske är det spåren från barndomen som kämpar sig upp och tar plats. Både pappa och farfar var scenografer och hemmet var fyllt av bilder och modeller.
– Ju äldre jag blir desto mer kan jag se att deras jobb har påverkat mig oerhört mycket.  De små naturalistiska scenografimodellerna från 1940-1950-talet har påverkat mitt måleri i dag. Jag målar tavlor där miljöerna är rena fantasier men de är ändå så pass verkliga att de skulle kunna finnas, säger han.

Ett konstnärligt arv
Att föräldrar och farföräldrar var verksamma inom teatern gjorde det också möjligt för Ted Ström att välja ett konstnärligt yrke.
– När jag började på konstfack var det ingen som rynkade på näsan åt det och undrade hur jag skulle klara mig, säger han.
Det blåser vid Alntorps ö i dag. När det är dags att vända ryggen mot ön och blicka tillbaka in mot Nora har himlen blivit grå och lite olycksbådande. Regnet hänger i luften.
– Vackert väder och blå himmel är ganska tamt och inte på sin spets. Det hotfulla är kul, i alla fall i mina bilder, säger Ted Ström.
Mirja Mattsson