Allt jag inte förstår om ekonomi

Jag skrattar hela vägen till jobbet. Ja, kanske inte bokstavligen och kanske inte varje dag, men ändå. Jag trivs bra med mitt jobb. Det är inte bara ett kneg för min försörjning. I och för sig har jag tre jobb – konsten, skrivandet och uppdraget som rektor på Örebro Konstskola. Att kunna växla mellan dem är ett privilegium som är mycket värt. Det är en situation som jag inte vill byta ut. Jag ångrar inte mitt yrkesval.

Ändå kan det så klart hända att jag funderar på vad jag skulle kunna ha gjort i stället. Då återkommer ofta två andra möjligheter. Arkitekt – jag blir ofta upprörd över moderna hus och får ibland för mig att jag skulle kunna göra ett bättre jobb själv. Eller religionshistoriker – trots att jag är ateist är jag mycket fascinerad av religion. Gud är antagligen människans mest fantastiska uppfinning.

En tredje möjlighet känns inte alls lika lockande men återkommer också den i mina tankar. Jag borde ha lärt mig mer om ekonomi.
Pengar styr oss mer än vi vill erkänna och dunkla krafter styr över pengarna. Även om jag har ett instinktivt motstånd mot all sådant är det verkligen något som skulle vara bra att veta mer om. Inte precis för att själv kunna göra klipp eller trimma privatekonomin, även om det nog kunde behövas. Inte heller för att göra ett bättre jobb på skolan, fast det också säkert kan förbättras.

Nej, jag skulle vilja förstå mer om ekonomi eftersom den styr världen. Det tycks som om man behöver kunna lite ekonomi, eller snarare väldigt mycket, om man vill bidra till att förändra världen.
Att, som Karl Marx sa, värde endast kan uppstå genom arbete är en helt begriplig tanke. Men att Marknaden skulle vara du och jag känns helt och hållet som nys. I dag verkar mycket ekonomi handla om immateriella värden. Aktiemäklare bollar med optioner och spekulerar i valutakriser och vips uppstår vinster. Stora företag går med överskott och avskedar ändå halva arbetsstyrkan vilket gör att börsen jublar. När sådant sker framstår ekonomi som något helt obegripligt.

Om jag lyssnar på radions program om ekonomi eller läser dagstidningarnas finanssidor så blir jag inte mycket klokare. Där erbjuds en massiv matta av jargong, underliga termer och tysta överenskommelser. Det slår liksom lock för öronen efter en stund. Endast sportjournalistiken framstår som mer introvert.
Alternativa synsätt är extremt sällsynta. Det verkar som om alla ekonomer, oavsett om de är i LO:s tjänst eller i SEB:s, är stöpta i samma handelshögskoleform. Detta är märkligt. Alla är ense om att ekonomi inte är någon exakt vetenskap och ändå finns en nästan total samsyn. Alla är tvingade att spela efter samma regelbok. För det mesta har jag en känsla av att ekonomerna är ett slutet sällskap av likasinnade – en sekt – som inte vill att obehöriga ska förstå deras magiska riter.

Det är uppenbart att börsens upp- och nedgångar inte enbart beror på rationella beslut. Ofta förklaras olika händelser med ord som ”nervositet” eller ”psykologi”. Att Marknaden har ”förtroende” för en stats åtgärder verkar betyda mer än själva åtgärderna. Mycket verkar handla mer om tro än vetande. Men på det här området finns ingen riktig religionsfrihet, den enda vägens marknadsekonomi har inga alternativ. Att världsekonomin krisar och att den ständiga tillväxten inte alltid kan fortsätta verkar inte betyda någonting.

Kanske finns det vissa likheter mellan religion och ekonomi. Båda verkar syssla med hokus-pokus. Kan man begripa hur Marknaden fungerar så kan man antagligen förklara teodicé-problemet i sömnen.
Jag önskar mig ett par begripliga ekonomer i julklapp.