Krönika. Eva Ahremalm.

2017-12-05 06:00

Vi är pusselbitar som tillsammans blir en mänsklighet

Jag släpper knappt ur mig ett hej ­eller en kram innan jag far runt med 10-­literskannan och häller så det skvalar och blommorna dränks så pass att det rinner ut på golvet ­i stället.

Vi människor har olika fokusområden. Områden som vi tycker är viktiga och som vi lägger ner arbete och energi på. Och det som du prioriterar kanske jag inte ens ser. Jag går rakt på sak – in i mitt eget hem. Till exempel har min man och jag helt olika uppfattning om diverse städområden. Saker som jag tycker är vääääldigt viktiga är heeeelt oviktiga för honom. Och det är ju faktiskt bra, för det gör att vi kompletterar varandra på bästaste sätt.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Det första som händer när jag kommer hem om jag har varit borta några dagar, är att jag blir väldigt frustrerad om blommorna är ovattnade. Vilket de alltså är även när min man har varit hemma och borde sett till de små liven! Det är som att han inte ser att de är uttorkade. Han säger – Men de klarar sig. Det är inga problem. Men så tänker inte jag. Jag upplever död och elände! Det skär i hjärtat på mig. Jag släpper knappt ur mig ett hej eller en kram innan jag far runt med tioliterskannan och häller så det skvalar och blommorna dränks så pass att det rinner ut på golvet i stället. Då är min man snabbt framme och förebrår mig för att jag vattnar för mycket. För honom är det fokus på att det inte kommer blött på golvet. Då suckar jag i min tur och får gå och hämta en trasa att torka med … i onödan tycker jag. För det kommer ju ändå strax att torka upp. Vi har ju golvvärme.

Trasa ja, sen har vi det där med disktrasans vara eller icke vara. Här är det han som tycker att detta med disktrasor är vääääldigt viktigt. För mig kan den användas lääääänge. Ja, ända tills den ligger där och luktar surt innan jag känner mig nödgad att byta eller tvätta den. Där har min man och jag helt olika fokusområde och det är ju bra. Men jag smashar tillbaka med att det är jag som tömmer kylen på rester och torkar ur den. Han kan gå i veckor utan att reagera på sunklukt vid kylöppning. Ibland försöker jag vänta ut honom. Speciellt när jag vet att han har nån egen matrest som jag inte vill ha med att göra. Men ack nej, till slut står jag inte ut och får ta en otjänlig påse med tång och slänga i soporna. Och vid matlagning (skryt) är jag mer fokuserad på vad som behöver tillagas – INNAN råvarorna nått sitt allra bästaste föredatum! Mitt fokusområde är också avställningsytor. Står icke ut med de som är belamrade med papper, pryttlar, räkningar och gammal disk. Då får jag fnatt och rafsar undan allt. Han bryr sig inte, men oj så skicklig han är på att torka av spisen. När jag kommer hem och den skiner blankt så blir jag så varm i hjärtat att jag känner – med honom kan jag leva resten av livet. Vi passar så bra ihop. Vi kompletterar varandra. För att inte tala om hur bra han är på att tvätta badrumsporslin. Men jag ser minsann till att det finns ljus i stakarna. Alltid är de tända, vinter som sommar. Ja ni hör … vilken tur att just vi träffades. Jag menar – det var ju inget jag funderade över … vilka fokusområden han hade när vi träffades.

Och tar jag detta fenomen ut i ett vidare perspektiv. Till arbetslivet exempelvis. Så är det likadant där. På en fungerande arbetsplats kompletterar vi varandra. Som pusselbitar. Allas varianter av fokusområden behövs. Och det stoppar inte där. Vi tar hela planeten. Likadant! Det är ju helt fantastiskt när man tänker efter, att hela mänskligheten kompletterar varandra. Vi är som en enda organism där alla miljarder celler sköter sina fokusområden och interagerar och kompletterar varandra i varje ögonblick.

Vi hör ihop med allas våra olikheter. Det gäller bara att se det … och utifrån det arbeta för att vi har lika värde … och därmed samma rättigheter!

Bäst & sämst

Bäst just nu: Alla dessa varianter av #metoo #tystnadtagning #närmusikentystnar #deadline och #tystiklassen – helt underbart! Att skammen går dit där den hör hemma.

Sämst just nu: Dessa personer som systematiskt utövat detta maktmissbruk.