Forskning på näringslivets vis

Som landstingspolitiker blir man ibland föremål för enkät-studier. Den här gången var det Svenskt Näringsliv som ville veta hur jag ser på företagsklimatet i Örebro län. I en webbenkät fick jag svara på frågor om hur jag bedömer allmänhetens, landstingspolitikernas och tjänstemännens attityder till företagande.
Inledningsvis var det ganska oproblematiskt att svara ”utmärkt” på alla frågor, utom möjligtvis när det gäller tjänstemännens attityder. En del av våra tjänstemän är riktiga privatiseringsivrare. Det är ju inte så bra.
Landstingets hantering av upphandlingar gav jag ett högt betyg, liksom informationen och dialogen om upphandlingar. Ett pragmatiskt och ansvarsfullt förhållningssätt måste väl kunna betraktas som något positivt, sett ur medborgarnas och skattebetalarnas perspektiv.
Men sedan kom en fråga om konkurrens som jag hade lite svårt att förstå. Så här löd frågan:
”KONKURRENS. Anser du att landstingets verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet? (Dåligt = i stor utsträckning, Utmärkt = inte alls)”

Alltså, om landstinget tränger undan privat näringsverksamhet så är läget dåligt. Motsatsen är utmärkt. Även om frågan är ledande och normativ finns det ett visst tolkningsutrymme. Trenden i dag är att så kallad ”privat näringsverksamhet” tränger undan landstingets verksamheter. Motsatsen är mer ovanlig. Om detta är bra eller dåligt vill inte Svenskt Näringsliv veta.
Jag svarar ”utmärkt”, utifrån tolkningen att läget är just utmärkt på den punkten. Landstinget tränger inte undan privata verksamheter i vårt län. Inte enligt min bedömning i alla fall.
Nästa fråga var om möjligt ännu märkligare:
”Borde omfattningen av privata utförare öka? (flera svarsalternativ möjliga)
Ja, för att få bättre kvalitet och utförande
Ja, för att få större kostnadskontroll
Ja, därför att människor vill ha valfrihet
Nej, nuvarande omfattning är bra
Nej, omfattningen ska minska”
Alltså, tre ja-alternativ med allsköns goda skäl och två nej-alternativ utan motivering. Första ja-frågan är dessutom vederlagd enligt en aktuell rapport från SNS som konstaterar att fler privata utförare inte leder till bättre kvalitet och utförande. Nåväl, ett ”Nej, nuvarande omfattning är bra” fick duga.
En fråga reser sig ur detta: vad är syftet med enkäten? Att få reda på vad folk verkligen tycker eller att få statistik som ger stöd åt de åsikter som Svenskt Näringsliv representerar? Det lutar åt det senare.

Om detta kan man förstås ha olika uppfattningar. Svenskt Näringsliv är en opinionsbildande intresseorganisation som agerar utifrån en tydlig politisk agenda. De har inte utgett sig för att vara opartiska. Deras undersökningar styrs av deras frågeställningar. Svaren kommer att användas i deras lobbyarbete gentemot politiker på olika nivåer. Om undersökningsresultaten går emot ideologin blir de oanvändbara för detta syfte. Det är inte så konstigt.
Det gäller att vi som beslutsfattare också tar emot resultaten och tolkar dem för vad de är. Det handlar inte om vetenskapliga studier. Resultaten är styrda och vinklade med en ganska anmärkningsvärd användning av normativa och ledande frågor. Den här undersökningen visar detta med all önskvärd tydlighet.

Martin Lind
Landstingspolitiker Socialdemokraterna