Ledare. Katarina Bååth.

2017-11-13 06:00
”På kalhyggena växer sly upp och ger en ogenomtränglig och snårig skog eller så planterar man ny så kallad plantageskog där träden är av samma typ och i samma ålder.” Bild: Mikael Fritzon/TT
”På kalhyggena växer sly upp och ger en ogenomtränglig och snårig skog eller så planterar man ny så kallad plantageskog där träden är av samma typ och i samma ålder.”

Hotet mot skogen är ett hot mot oss själva

Våra insekter, fåglar, lavar och svampar dör bort och vi kommer aldrig att få dem tillbaka.

Att regnskogen i Amazonas är hotad vet du säkert. Kanske har du till och med skänkt pengar till organisationer som arbetar för att stoppa skövlingen på andra sidan jorden? Fint. Att rädda de tropiska skogarna är viktigt, eftersom mer än hälften av jordens arter finns där.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Det som många däremot inte vet, är att vår svenska skog och våra svenska arter är hotade på ett liknande sätt som regnskogen i Amazonas. När Artdatabanken 2015 presenterade sin lista över Sveriges cirka 4 000 hotade arter fanns mer än hälften (52 procent) av dem i just skogen. Att vitryggig hackspett, insekter, lavar och växter är hotade beror på att vi brukar skogen på fel sätt.

Men hela Sverige är ju täckt med skog tänker du säkert nu. Det finns ju massor av skog för hackspetten och andra arter att leva i. Och ja, det är korrekt. Hela 55 procent av ytan i Sverige är skogstäckt. Men här kan vi inte bara titta på kvantiteten utan även på kvaliteten. Det är nämligen skillnad på skog och skog.

Det finns olika typer av skog. En typ är naturskog. Det är gammal skog som får växa under lång tid och föryngra sig på ett naturligt sätt. I en sådan skog faller träden omkull av sig själva när de blir gamla och de blir till både mat och boplats för insekter, fåglar och djur. Många arter är helt beroende av gamla eller döda träd för att överleva. Men sedan 1990-talet har mycket naturskog försvunnit. I Örebro län är det till exempel bara 1,5 procent av skogen som är naturskog. Det ger oss en bottenplacering i den svenska naturskogsligan.

Anledningen till att den viktiga naturskogen har försvunnit är att en del skogsägare avverkar den genom att kalhugga den. På kalhyggena växer sly upp och ger en ogenomtränglig och snårig skog eller så planterar man ny så kallad plantageskog där träden är av samma typ och i samma ålder. När de gamla och döda träden försvinner så försvinner även många arter snabbt. Länsstyrelsen i Örebro län rapporterar att miljömålen om levande skogar och ett rikt djur- och växtliv är långt i från att uppnås i länet. Våra insekter, fåglar, lavar och svampar dör bort och vi kommer aldrig att få dem tillbaka. Samtidigt behöver vi ha respekt för att människor faktiskt lever av sin skog. På landsbygden kan intäkterna från skogen vara det som gör att man kan stanna kvar och leva och verka på sin gård. Därför behöver vi en ny politik för svensk skog.

Dagens politik är från 1990-talet och sedan dess har förutsättningarna för skogen ändrats. Politiken måste göra det möjligt för skogsägare att leva och tjäna pengar på sin skog samtidigt som viktig natur och våra arter skyddas. Tydliga regelverk måste till kring vad det innebär att bruka skogen hållbart och mot de skogsägare som bryter mot detta måste samhället kunna sätta in sanktioner. Den svenska naturskogen är vårt Amazonas. Låt oss rädda den! Inte bara för den vitryggade hackspettens skull eller de tusentals andra hotade arternas skull, utan även för vår egen. Skogen är en del av den svenska folksjälen. Hotet mot skogen är ett hot mot oss själva.

Katarina Bååth
Katarina Bååth 

Miljöpartist med stort intresse för hållbarhet och ungdomars fritid