Ledare. .

2017-01-07 06:03
Bild: Henrik Montgomery/TT

Låt 2017 bli den nya skolans år!

För vad händer egentligen med ett samhälle när skolan blir en plats som cementerar klassklyftor i stället för att överbrygga dem?

Nytt år, nya möjligheter. Så lyder en gammal nyårsklyscha som de flesta av oss har uttalat vid tolvslaget. Om den stämmer, så önskar jag att vi under nästa år kommer att våga på allvar diskutera hur svensk skola återigen ska bli en plats som ger alla elever, oavsett bakgrund, livets alla möjligheter. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Under slutet av 2016 kom det nya resultatet i den alltid så omtalade Pisa-mätningen. Denna gång bröts den negativa trenden och svenska elevers resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap ökade något jämfört med 2012 års mätning. Förmodligen är det så att det ökade fokuset på grunderna i matematik och läsning, tillsammans med en satsning på lärarnas roll och tillvaro har gett visst resultat. 

Men, mätningen visade också på något oerhört oroande. Familjebakgrunden har fått en ökad betydelse för elevernas resultat, och den svenska skolans kompensatoriska effekt minskar för varje år som går. För den som, likt jag, ser skolan som den enskilt viktigaste platsen för att kompensera för orättvisa sociala förutsättningar, och för att ge varje individ i vårt samhälle en jämlik möjlighet i livet, så är det en oerhört oroväckande utveckling. För vad händer egentligen med ett samhälle när skolan blir en plats som cementerar klassklyftor i stället för att överbrygga dem? 

Jag har självklart inget svar, men jag vet hur det ser ut i länder där skolan har en ojämlik utformning och det är för en socialdemokrat, eller liberal för den delen, ingen rolig syn. Länder där de fattigaste och mest socialt utsatta grupperna inte får en likvärdig möjlighet att lyckas i skolan tenderar att präglas av stora klassklyftor, låg social rörlighet, bristande tillit till såväl varandra som till samhällets institutioner. En sådan samhällssituation är oerhört farlig för en redan hårt ansatt demokrati, och den utgör en perfekt grogrund för intolerans och våld. 

Av den anledningen önskar jag att vi under 2017 vågar utmana dagens skolsystem i grunden. Det räcker inte att utbilda fler lärare, höja lönerna på vissa skolor och att låta kommunerna fördela extra resurser till de mest utsatta skolorna. För det gör vi redan
i dag, bland annat i Örebro, och ojämlikheten ökar trots det. Det handlar helt enkelt inte om enbart mer resurser utan också om de strukturer som befäster och förstärker den sociala och etniska segregationen i våra skolor. 

De strukturer jag talar om är den verklighet som skapas av ett fritt skolval i kombination med skolpeng och möjlighet till fritt vinstuttag. Det säger sig självt att ett system där aktiebolag, som enligt lag ska generera vinst till sina ägare, har möjlighet att göra fri vinst leder till att bolagen rationaliserar verksamheten för att maximera vinsten. I verkligheten innebär det att man sparar in på lärarlöner, minskar lärartätheten och medvetet riktar sig till starka elevgrupper (de kräver ju mindre resurser). Det leder oundvikligen till en social skiktning som påverkar hela den svenska skolan. 

Så alla politiker, och medborgare, som vill se en en likvärdig och kompensatorisk skola där varje individ ges möjlighet att påverka sitt eget liv, under 2017 måste ni höja era röster och utmana dagens skolsystem på riktigt!

Johan Gynnhammar 
Ung socialdemokrat som tror att jämlikheten börjar i skolan