Skola som skiljer på folk och folk

Nytt år och en ny termin. Det är januari och om några dagar påbörjar cirka 1500 elever i Örebro sin sista termin i den obligatoriska grundskolan. Den 15 februari är det dags för dessa elever att välja vilket gymnasieprogram de vill läsa till hösten. Gymnasievalet har alltid varit ett svårt val, men sedan 2011 har gymnasievalet blivit ännu svårare och viktigare.

Den första februari förra året trädde nämligen en ny gymnasieförordning i kraft som kallas GY11. GY11 innebär flera stora förändringar i det svenska utbildningssystemet. Förändringar som passerade relativt obemärkt förbi i debatten och i medias granskning under förra året. Förändringar som inte bara handlar om regler och betyg, utan som också handlar om hur man ser på utbildning, bildning och på människor.

I korthet innebär GY11 att det sedan i höstas finns 18 nationella gymnasieprogram att välja mellan. Sex av dessa 18 program kallas ”högskoleförberedande” program och de återstående tolv benämns som ”yrkesprogram”. De högskoleförberedande programmen ger, som man hör på namnet, grundläggande behörighet till högskolan. De yrkesinriktade programmen gör det inte.

För att få påbörja ett yrkesprogram på gymnasiet behöver du som niondeklassare vara godkänd i åtta ämnen. Matte, engelska, svenska och fem valfria ämnen till. För att få söka till ett högskoleförberedande program måste du dock vara godkänd i tolv ämnen. Matte, engelska, svenska och nio ämnen till. Beroende på vilket högskoleförberedande program du vill gå ska vissa specifika ämnen ingå i de övriga nio.

Vård- och omsorgsprogrammet är ett av de tolv yrkesprogram som man kan välja. Det är ett av tolv program som inte ger någon grundläggande högskolebehörighet. Vård- och omsorgsprogrammet ger alltså inte behörighet att läsa vidare till exempelvis sjuksköterska i framtiden. Programmet ger inte heller behörighet att läsa vidare till exempelvis arbetsterapeut, psykolog, audionom, barnmorska eller läkare. Är man niondeklassare och intresserad av vård- och omsorg, men någon gång i livet skulle vilja arbeta som något annat än vårdbiträde eller personlig assistent, så bör man inte söka vård- och omsorgsprogrammet.

Barn- och fritidsprogrammet är också ett yrkesprogram. Barn- och fritidsprogrammet ger dig därmed inte behörighet att läsa vidare till förskollärare, lärare eller fritidspedagog. Om du är niondeklassare och intresserad av att jobba med barn och unga, kanske som lärare, bör du alltså inte gå barn- och fritidsprogrammet.

Vi har gått från ett utbildningssystem där samtliga gymnasieelever förväntades bli behöriga till högskolestudier till ett utbildningssystem där bara en tredjedel förväntas bli det. Vi har gått från en gymnasieskola där alla program hade samma behörighetskrav, till ett där man förväntar sig olika saker av eleverna från början. Vi har gått från ett utbildningssystem där vi trodde lika mycket på alla elever till ett där vi har olika förväntningar på människor redan från nionde klass.

Exemplen Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet visar också att vi har gått från ett utbildningssystem som möjliggjorde både tidiga val, sena val och nya val, till ett utbildningssystem som i stället har som mål att förse arbetsmarknaden med lågavlönad arbetskraft. Ett system med utbildningar konstruerade för att få in människor i kvinnodominerade låglöneyrken, som exempelvis barnskötare och vårdbiträden, och hålla kvar dem där. Människor som senare i livet inte har någon möjlighet att plugga vidare inom sitt intresseområde.

”Det måste löna sig att bestämma sig tidigt” säger den borgerliga regeringen. I verkligheten betyder det att det lönar sig att tidigt skilja på ”folk och folk”. I verkligheten betyder det att de barn som inte vet exakt vad de vill bli när de börjar få betyg kommer att straffas för det framöver. I verkligheten betyder det att social bakgrund kommer att få ännu större betydelse än tidigare för unga människors yrkes- och utbildningsval. Att GY11 är utformat för att befästa ett ojämlikt samhälle där klass och kön tillåts begränsa barn och vuxnas lika möjligheter till självförverkligande är ett faktum. Ett tragiskt sådant.

Hanna Richter