Färre kvinnor tar cellprov

Färre kvinnor väljer att gå till vårdcentralen för att ta cellprov. Det visar nya siffror från Örebro län. Och skillnaderna mellan de olika vårdcentralerna är stora.
   – Jag tror inte att alla vet hur viktigt det är att ta det här på allvar, säger Helena Fadl, mödrahälsovårdsöverläkare i länet.

Örebro läns landsting kallar med jämna mellanrum alla kvinnor mellan 23 år och 60 år för att göra cellprovsundersökningar. Andledningen är att man vill motverka att kvinnor får livmoderhalscancer som är den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor. Sedan man införde cellprovtagningar i slutet av 60-talet har andelen kvinnor som insjuknar i livmoderhalscancer halverats. 2008 så tog 81,8 procent av alla kvinnor i Örebro län ett cellprov. Nu visar nya siffror att allt färre kvinnor utnyttjar möjligheten att testa sig. 2011 var det 72,9 procent som tog ett cellprov.
– Är det här är en sann bild så är det förstås inte bra. Men vi har inte analyserat varför siffrorna ser ut som de gör ännu, säger Helena Fadl, mödrahälsovårdsöverläkare i länet.

Förstår inte allvaret
Landstinget mäter hur många kvinnor som går och testar sig på två olika sätt, förutom hur många prover som tas totalt tittar man också på hur många kvinnor som dyker upp på vårdcentralen efter den första kallelsen. Och det skiljer sig kraftigt åt beroende på var man bor. I Laxå eller Lekeberg går cirka 65 procent och tar provet efter första kallelsen. I andra delar av länet ser procenten mycket sämre ut. Sämst är det på Vivalla vårdcentral i Örebro. Dit kommer bara 33 procent av de kvinnor som har kallats.
– När det gäller Vivalla så finns det många utlandsfödda där. Att de inte kommer kan bero på kultur och tradition eller på att de inte förstår vad de tackar nej till, säger Helena Fadl.
Men det är inte bara i Vivalla som många kvinnor avstår ifrån cellprovet. Det finns områden där utbildningsnivåerna är höga och där de flesta har en god ekonomi, men där kvinnor ändå avstår från provtagningen.
– Det finns ingen logisk förklaring till det, men kanske har människor som känner sig helt friska svårt att ta kallelsen som vi skickar på allvar, säger Helena Fadl.

Upptäcka cellförändringar
Vid provtagningen kan man hitta cellförändringar som kan vara förstadiet till cancer även om kvinnan känner sig helt frisk. Därför tycker Helena Fadl att det är viktigt att uppmuntra fler kvinnor att delta i den allmänna screeningen och lämna cellprov.
– Det är viktigt att de inser att de kan förebygga cancer och att det är det de tackar nej till om de inte kommer och tar provet. Hittar man cellförändringar i tid har man möjlighet att ta bort det och då har kvinnan en möjlighet att undvika en allvarlig sjukdom. Det är en oerhört stor nytta med det, säger hon.
Hur landstinget ska arbeta i framtiden för att öka andelen kvinnor som väljer att ta cellprov vet inte Helena Fadl i dagsläget, men hon är öppen för att testa olika saker för att förbättra vården för alla kvinnor.
– Det är absolut vårt uppdrag att förbättra vården. Kommer det något projekt som visar en positiv effekt så är det definitivt något vi kommer att följa upp. Och vi ska undersöka om vi kan ge information om provtagningen på andra språk eller om vi kan hitta andra riktade insatser mot utlandsfödda. Vi är också öppna för att prova nya sätt som exempelvis cellprovsbuss, säger hon.

Lyckat projekt i Göteborg fick fler att ta cellprov

Cellprovsbuss, närradioinformation och telefonsvararmeddelanden på arabiska är några åtgärder som har gjort att antalet cellprov i nordöstra Göteborg har ökat med 42 procent. Nu sprids kunskapen vidare.

Genom att arbeta på många fronter samtidigt och sprida både muntlig och skriftlig information till kvinnor med utländsk bakgrund har samverkansprojektet ”Ta med en vän” lyckats få många kvinnor att gå och ta ett cellprov. På ett år har antalet cellprov ökat med 42 procent i de stadsdelar där det tidigare var problem att få kvinnor att testa sig.
– Många kvinnor har ingen erfarenhet av förebyggande sjukvård och många kan känna en rädsla för ordet cancer. Därför är det viktigt att de får information från någon som de har förtroende för, säger projektledaren Malena Lau på Angereds sjukhus.
En grupp kvinnor som är väletablerade i Sverige, men som har en bakgrund från något annat land, har fått sprida information i sina nätverk och föreningar och på föräldrautbildningar där de har deltagit.

Många olika informationskanaler
Alla möjliga kanaler har använts för att nå ut med information. Frisörer har fört muntlig information vidare till sina kunder, lappar har satts upp i tvättstugor och information har spridits via närradio på flera språk. Kallelserna förenklades och en informationslapp översatt till elva språk bifogades i brevet. Man delade ut visitkort med telefonnummer till en telefonsvarare där en röst berättar om cellprov på somaliska och på arabiska.
– Många kvinnor kan inte läsa och skriva, därför var det viktigt att satsa på mycket muntlig information, säger Malena Lau.
De samlade erfarenheterna från projektet kommer nu att spridas på olika sätt. I höst kommer en forskningsrapport att presenteras men redan nu är Malena Lau i Italien för att berätta om hur projektet har lyckats nå fler kvinnor från andra kulturer.
– Det är jättekul att vi har fått ett så lyckat resultat och det är bra om det uppmärksammas nationellt så kunskapen kan spridas, säger Malena Lau.

Text: Mirja Mattsson