Inga pengar till språkhjälp

På förskolan Språk och lek i Vivalla talar alla barn ett annat språk än svenska hemma. Men förskolan får inga extra pengar för arbetet med språkinlärningen.
– Det är orimligt att vi ska ha lika stora barngrupper som förskolor där alla har svenska som modersmål, säger förskoleläraren Katrin Winqvist.

Somaliska, arabiska, romani, armeniska, franska och kurdiska. Barnen på avdelningen Bamse på förskolan Språk och lek talar många olika språk. Den här förskolans allra viktigaste uppgift är ge barnen tillgång till det svenska språket så att de, när de börjar skolan, ska ha samma förutsättningar som barn till föräldrar som är svenskspråkiga.

Förskolorna i Örebro får ett allt större ansvar för ge barnen tillgång till svenska. I dag har vart fjärde förskolebarn ett annat modersmål än svenska. Men de är ojämnt fördelande. På förskolan Språk och lek är det inget barn som har svenska som modersmål och de flesta av barnen kunde bara några ord svenska när de började. Så det är en lång väg att gå.

– Vi måste ju sätta ord på allt. Ett barn måste höra ett ord mellan 80 och 100 gånger innan det lär sig det så att det finns i deras passiva ordförråd. Vi måste nöta och nöta, säger Katrin Winqvist.

Sråkinlärning i vardagen

Förskolepersonalen har fått särskild utbildning. Bland annat har språkvetaren Veli Tuomela studerat personalens sätt att prata med barnen och sedan gett dem råd kring hur de ska jobba. Det handlar om att få in språkinlärningen i vardagen. Det ska sättas ord på allt. En strumpa får inte bara sättas på, utan att pedagogen samtidig säger: Nu sätter jag på en strumpa på din fot. Personalen får inte bara ta papper och torka barnen runt munnen, utan att samtidigt säga: Nu river jag av en bit hushållspapper och torkar dig runt munnen.

– Vi måste tänka på det här hela tiden och visa och förklara, säger Katrin Winqvist.

Ett barn med svenska som modersmål har ett ordförråd på ungefär 1 000 ord vid tre års ålder. Sen ökar det med ungefär 1 000 ord till fram till femårsåldern. Det är alltså många ord som personalen på Språk och lek måste ge till barnen för att de ska ha samma förutsättningar när skolan börjar. Och det tar förstås tid.

Samtidigt är barngrupperna på den här förskolan lika stora som på förskolor där det bara går barn med svenska som modersmål. Förskolorna får inga extra pengar för arbetet med de barn som måste få lära sig svenska.

– Det är inte rimligt. Vi försöker dela upp oss i mindre grupper så att vi ska hinna prata med alla barn, men både lokalen och personalgruppen är otillräcklig, säger Katrin Winqvist.

Inte bara språk

Läroplanen för förskolan säger också att många andra saker, förutom språkutveckling, ska hinnas med. Barnen ska få jobba med matematik, teknik och skapande och pedagogerna ska arbeta med genusfrågor. Det här är inte alltid lätt, säger Katrin Winqvist.

– Vi jobbar förstås med det också. Men språket har alltid företräde. Det är det viktigaste vi kan skicka med de här barnen, och då kommer vi kanske inte lika långt med de andra sakerna som på förskolor där de inte behöver jobba lika hårt med språket.

I skolan fördelas resurserna med hänsyn till om barnen och barnens föräldrar har invandrarbakgrund. Skolorna får lite mer pengar för varje barn med invandrarbakgrund. De pengarna ska kompensera för den eventuella extrahjälp de behöver. Men någon motsvarande extrapeng finns inte i förskolan.

– Nej. Det är lika för alla barn. Men eftersom det i de invandrartäta områdena också är hög arbetslöshet så är det många barn som bara går i förskolan 15 timmar per vecka. Vi betalar lika mycket för ett barn som går 15 timmar som för ett barn som går på heltid. Så vi räknar med att det kompenserar för det extra stöd som barnen behöver, säger Thomas Esbjörnsson (S), kommunalråd med ansvar för förskolan.

Bättre med mer tid på förskolan

I dag är hälften av barnen på förskolan Språk och lek så kallade 15-timmars barn. Men det är inte en fördel, utan snarare ett problem för språkinlärningen, tycker förskolechefen Kerstin Göthberg.

– Ja, vi ser ju att ju mer tid de tillbringar på förskolan, desto mer svenska lär de sig, säger hon.