Ingen vill bli högstadielärare

Studenterna vill inte bli högstadielärare längre. Det gör att Örebro universitet ställer in ämneslärarprogrammet för årskurs sju till nio i höst.
– Det behövs en nationell satsning för att öka antalet högstadielärare, säger Kjell-Arne Sjönneby, rektor på Mikaelskolan i Örebro.

I Örebro kommun är var fjärde lärare över 55 år. Inom bara några år kommer skolorna att behöva nyanställa bland annat högstadielärare. Samtidigt vill få studenter läsa till lärare för årskurs sju till nio.

– Det är så få som har sökt att vi har fått ställa in ämneslärarprogrammet, säger Madeleine Holsmyr som arbetar med studievägledning på Örebro universitet.

En andledning till varför det är så få sökande är att de flesta studenter hellre vill läsa till gymnasielärare. Söktrycket är högt till utbildningar där du blir gymnasielärare i musik, idrott och hälsa eller olika ämnen inom humaniora. Till de utbildningarna har universitetet i stället fått utöka antalet platser.

– Jag förstår studenterna och jag skulle göra likadant. Läser du bara en termin till blir du behörig för gymnasiet, därför väljer många den utbildningen i stället. Och i och med att gymnasielärarna också är behöriga för arbete på högstadiet så är det ett bredare alternativ tycker många, säger Madeleine Holsmyr, studievägledare på Örebro Universitet.

Den nya lärarutbildningen med inriktning på årskurs sju till nio har haft problem att locka studenter över hela landet. Det märktes redan förra året, då alla lärosäten utom Göteborg och Halmstad hade svårt att fylla platserna. Malin Tufvesson som är biträdande förbundssekreterare på Lärar-förbundet säger att facket hela tiden har tyckt att den nya lärarutbildningen har för snäva åldersintervaller.

– Vi tror det är bättre med lite bredare intervaller. Men att ändra utbildningen igen tror jag inte är en bra väg, man kan inte hålla på och reformera lärarutbildningen hela tiden, säger Malin Tufvesson.

”Ett generellt problem”

Anna Neuman är politisk sakkunnig hos utbildningsminister Jan Björklund, och hon tycker att det är tråkigt att det är för få sökande till utbildningen. Men hon tror fortfarande att den snävt inriktade utbildningen behövs.

– Ja, dels för att det ger behörighet för fler ämnen, och dels för att det inte är samma sak att undervisa på högstadiet som på gymnasiet, säger Anna Neuman.

Hur ser du på att intresset för ämneslärarprogrammet för årkurs sju till nio är så lågt?

– Det är ett generellt problem att alltför få vill bli lärare. Ämneslärarutbildningen för högstadiet och särskilt inom matematik och de naturvetenskapliga ämnena har extra svårt att locka sökande, och det beklagar vi, säger Anna Neuman.

På grundskolorna i Örebro märks ännu så länge ingen större brist på högstadielärare. Men om studenterna fortsätter att välja bort utbildningen kan det bli problem i framtiden.

– Vi har behöriga lärare i dag. Men i förlängningen kan vi se att det behövs ny kompetens med tanke på alla pensionsavgångar. Det behövs en nationell satsning för att öka antalet högstadielärare, säger Kjell-Arne Sjönneby, rektor på Mikaelskolan.

Och han får medhåll från rektorskollegan Ulf Aldén, på Engelbrektsskolan.

– Det är inte bra för skolan generellt sett om färre vill bli lärare i grundskolan. Det är oroande på sikt, säger han.

Mirja Mattsson