Nu ska fler energisnåla hus byggas

Hus som byggs av kommunen eller på kommunal mark måste bli energisnålare. Det beslutet tog kommunfullmäktige i Örebro i förra veckan. Reglerna är strängare än de nationella kraven.
   – Vi vill gå före, eftersom Boverkets regler är för tama, säger kommunalrådet Björn Sundin.

Från och med nästa år får hus som byggs av kommunen eller på kommunal mark inte förbruka mer energi än 60 kilowattimmar per kvadratmeter. Boverkets nationella regler  säger 110 kilowattimmar per kvadratmeter. Men det räcker inte, säger Örebros politiker.
– Det är alldeles för tamt. Redan nu bygger flera byggföretag hus som förbrukar mycket mindre än så. Förhoppningsvis kommer Boverket att skärpa reglerna, och fram till dess väljer vi att gå före, säger Björn Sundin (S), ordförande i programnämnd samhällsbyggnad.

Kritik mot Boverket
När Boverket satte sina nya regler vid slutet av förra året möttes de av kritik från flera håll. Flera miljöorganisationer, Energimyndigheten  och Sveriges byggindustrier tyckte att de inte siktade tillräckligt högt för att minska svenska bostäders energianvändning.
– Vi tycker att Boverkets krav ska halveras, säger Emma Pettersson, sakkunnig i energi-frågor på Naturskyddsföreningen.
Och byggbranschen håller med henne. Ställ krav på halverad energiåtgång. Det är möjligt att  bygga och det driver på utvecklingen, säger Sveriges byggindustrier.
Miljöpartiet vill gå ännu längre.
– Vi tycker att kravet borde vara att allt som byggs nytt inte ska förbruka mer än vad som går åt till hushållsmaskiner. När det gäller uppvärmningen finns det teknik för att varje hus ska vara självförsörjande. Vi måste tänka på att de hus vi bygger i dag kommer att användas i minst 50 år, säger Jonas Eriksson (MP), riksdagsledamot från Örebro.
EU har beslutat att alla bostäder som byggs i medlemsländerna efter 2020 ska vara så kallade nära-noll byggnader. Vad nära-noll egentligen betyder råder det olika åsikter om. Regeringen tycker att de krav som finns i dag är tillräckliga. Men Miljöpartiet kallar det för en havererad klimatpolitik.
– Regeringens politik kommer inte att uppfylla EU:s mål. Det finns teknik för att bygga hus som på ett år producerar mer energi än det förbrukar med hjälp av solceller och vindkraft. Det här är redan stort i Tyskland och Sverige skulle också kunna nå dit, säger Jonas Eriksson.

Kräver skärpta nationella regler
Örebro är inte den enda kommunen i Sverige som väljer att ställa egna och strängare energikrav på nybyggda hus. Förra året hade 52 av 221 kommuner tuffare regler än Boverket. Det här oroar regeringen som har tillsatt en utredning för att se över kommunernas rätt att ställa egna krav.
– Att det är olika regler i Örebro och Kumla gynnar inte byggandet, säger Jan Ertsborn (FP), ordförande i civilutskottet i riksdagen som ansvarar för bygg- och energifrågor.
Han håller med om att de nationella reglerna troligtvis måste skärpas inför 2020, men säger att det måste ske steg för steg.
– Jag tycker att det byggs för lite i det här landet, och ju högre krav vi ställer desto svårare och dyrare blir det att bygga, säger han.

"Det är som att bo i ett vanligt hus"

Sovande hissar, solceller på taket, bergvärme och extra isolerade fönster. Klimathusen Pärllöken behöver bara hälften så mycket energi som andra nybyggda hus.
   – Vi trivs bra och inte tänker jag på att det är ett klimathus, säger Birgitta Karlsson.

Birgitta Karlsson, Olav Linstadt och de två hundarna Svea och Trulta flyttade till Pärllöken i februari i fjol. Då var lägenheten helt ny.
– Vi bodde i Näsby förut. Men efter ett liv i hus kände jag mig instängd i en tvåa. Så det kändes mycket bättre med den här ljusa trean, säger Birgitta.
De två klimathusen mellan Sörbyängen och Ladugårdsängen i Örebro byggdes som ett försök. Hur mycket skulle man kunna få ner energiförbrukningen om alla kända metoder användes? Öbo bestämde sig för att satsa 53 miljoner och då fick husen både solceller på taket och bergvärmepump. Husen har också led-belysning överallt, så kallade tröga material i väggarna som står emot temperaturväxlingar och extra isolerade fönster. Dessutom stängs hissarna av när ingen använder dem och de alstrar energi när de går nedåt. Energi som förs ut på nätet i huset.

Lägenheten saknar element
Målet var att husen bara ska förbruka 23 kilowattimmar per kvadratmeter och år. För andra
nya hus som Öbo byggt den senaste tiden gäller 65 kilowattimmar.
– Vi ska följa upp det under några år och se om effekten blir den vi hoppas, säger Peter Palmgren, projektutvecklare på Öbo.
Birgitta visar runt i lägenheten. Det är parkettgolv i alla rum, vita väggar, stora utrymmen och egen tvättmaskin i badrummet. Bäst trivs Birgitta och Olav på den stora inglasade balkongen med utsikt över gärderna.
– I går var det så skönt att sitta här i den första riktiga värmen, säger Birgitta.
Det finns egentligen bara två saker som påminner Birgitta och Olav om att det här huset är lite speciellt. Det finns inga element och så blir det is på utsidan av fönstren när det är vinter.
– Bovärden sa att det är för att de är så isolerade, säger Birgitta.
Och så kanske hyran då. 10 200 kronor för en trea, inklusive carport. Det är någon tusenlapp dyrare än andra nybyggda lägenheter. Öbo räknar med att det kostade sju procent mer att bygga det klimatsmarta huset.

”Känns fint”
Birgitta säger att hon inte funderar så mycket på att det är ett miljöhus.
– Det är som att bo i ett vanligt hus.
Men Olav brukar tänka på det ibland.
– Det känns fint, säger han.