ETC Örebro på Twitter
ETCorebro: LEDARE I Örebro finns över 4 200 barn som inte behöver övertygas om att tomten inte finns http://t.co/CM04utCB #orebro #barnfattigdom
ETC Örebros nyhetsbrev
Missa inte våra uppdateringar! Prenumerera på ETC Örebros nyhetsbrev. Skriv in din epostadress nedan.
Sök
Senaste nytt från ETC förlags tidningar

Gudlös ritual
Den svenska högtidsboken
* Boken gavs ut 2003 av En bok för alla.
* Den har sålts i 60 000 exemplar och är slut på förlaget. Den är väldigt efterfrågad och ständigt utlånad på biblioteken.
* Boken har tagits fram för att fylla behovet av alternativa ceremonier. Den ger exempel på ceremonier vid välkomst och namngivningsfest för barn, konfirmation, vigsel eller registrerat partnerskap och begravning. För varje ceremoni finns förslag på dikter, texter och sånger.
* Agneta Blom är en av dem som är med och reviderar den nya upplagan, som beräknas vara klar till bokmässa nästa år.
Den sålde slut direkt och är ständigt utlånad på biblioteket. Snart kommer Den svenska högtidsboken i ny skrud och en örebroare är med och förnyar den.
– Jag är med i delen som handlar om hur man kan utforma ceremonier, säger Agneta Blom, vigselförrättare och humanist.
De senaste tio åren har behovet av större ceremonier där man inte blandar in religion ökat. Fler och fler lämnar Svenska kyrkan och vill därför inte ha sina begravningar, vigslar eller dop där. I Den svenska högtidsboken finns information om hur man kan utforma sekulära alternativ. Det är den delen av boken som Agneta Blom är med och förnyar.
– Det finns ett behov av att välkomna barn, fira sin kärlek eller hedra någon som har dött. Och det vill man göra på ett högtidligt sätt oavsett om man är troende eller inte, säger hon.
Slut i handeln
Den svenska högtidsboken kom 2003 och blev ett alternativ till psalmboken för många. Bokens redaktör Göran Palm fick med både kända verser, vackra sånger och förslag på icke religiösa ceremonier i boken, som snabbt blev en succé. Nu går den inte längre att få tag på i handeln. Arbetet med en reviderad upplaga pågår och tanken är att den nya boken ska komma ut lagom till bokmässan nästa år.
– Vi som skriver om ceremonier är alla aktiva och jobbar med ceremonier på olika sätt, själv har jag mest erfarenhet av vigslar så det kommer bli en del konkreta vigseltips, säger hon.
Agneta Blom började att viga folk 2007. Sedan dess har uppdragen ökat dramatiskt och hon är redan fullbokad i maj och juni nästa år. Skulle hon vilja hade hela sommaren varit fulltecknad.
– Det finns ett enormt behov och en enorm efterfrågan. Jag marknadsför inte mina tjänster alls, men får ändå säga nej till jättemånga, säger hon.
Tidigare var det vanligt att en borgerlig vigsel snabbt klarades av på några minuter med två vittnen som enda gäster. Men i takt med att det har blivit känt att man får ha musik, dikter och många gäster har efterfrågan på större borgerliga bröllop ökat enormt. Intresset hos gästerna är också stort.
– Nästan alltid får man stanna kvar och svara på frågor. Folk säger, jaha kan man göra såhär. Vad spännande. Vi trodde att man bara fick gå till rådhuset och säga ja lite snabbt, säger Agneta Blom.
Ofta vill de som väljer att gifta sig borgerligt i dag ha allt man kan få på ett traditionellt kyrkbröllop, fast utan gud.
– Det finns olika skäl till att människor väljer så. En del tror inte på gud, andra har olika tro inom paret och känner att det är enklare med en borgerlig vigsel, säger Agneta Blom.
Att många ändå vill ha ritualer som man känner igen sig i tycker hon inte är konstigt.
– . Bara för att man inte vill ha ett kristet bröllop betyder det inte att människor vill strunta i att fira livsavgörande förändringar. Man ska kunna ha högtidliga vackra ceremonier vid livets stora vändpunkter oavsett vem man är. Det är därför jag är engagerad i Humanisternas ceremoniverksamhet, och det är därför som jag blev engagerad i det här arbetet med boken, säger hon.
Inget krav på person
De senaste åren har också antalet borgerliga begravningar och andra ceremonier som barnvälkomnanden ökat.
– En begravning eller ett välkomnande kan ju egentligen vem som helst hålla. Det finns inget juridiskt krav att det måste vara en särskild person, men många väljer ändå att ta hjälp av någon, säger Agneta Blom.
Därför har hon gått en särskild utbildning för att kunna ta hand om begravningar också.
– Sekulära ceremonier är sällan väsensskilda från sådana som man har varit med om i kyrkan. Många delar lånas. Men om man har en kyrklig begravning är en viktig del överlämnandet till gud. Har man en sekulär begravning så sätter vi den döde och den dödes liv i centrum i stället. Hur man gör det beror på vilken person det är som ska begravas. Det viktiga är att anhöriga får ta avsked och minnas den som har gått bort, säger hon.
Mirja Mattsson


























Kommentarer
Skriv ny kommentar