"Världen blir magisk"

Hennes fotobok Aurora Borealis utsågs till en av 2010 års bästa. Nu har fotografen Agnes Thor lämnat Örebro för andra gången. Den här gången sprider hon sitt magiska ljus över New York.

Efter att i över en månad ha delat rum och säng med en kompis har Agnes Thor äntligen flyttat in i ett eget rum. Att hitta ett ställe att bo på – till ett rimligt pris – är verkligen inte det lättaste i New York. Nu delar hon lägenhet med tre andra i Clinton Hill i Brooklyn. Gatan utanför det bruna kedjehuset är täckt med höstlöv och det biter lite i kinderna. När vi kliver in på fiket som redan blivit hennes stammishak möter vi en av de nya rumskamraterna. New York må vara stort, men delar man upp staden i mindre beståndsdelar så infinner sig småstadskänslan.

Agnes Thor tog examen från Fotohögskolan i Göteborg förra året. Hennes yrkesliv som fotograf fick en rivstart då hon kort därefter gav ut boken Aurora Borealis, vilken hamnade på Le Monde och Photo-eyes lista över 2010 års bästa fotoböcker. I Aurora Borealis, vilket betyder norrsken, står det som har blivit Agnes Thors signum i fokus – ljuset. Ett ljus som man ofta kan se med blotta ögat och som fyller betraktaren med en vag overklighetskänsla.

– Jag fascineras av den sekund då ljuset lyser upp ett objekt och skapar något utöver det vanliga. Bilderna är inte manipulerade på något sätt. Världen är jättevardaglig men vissa stunder kan den bli helt magisk.

Någonstans i bakgrunden finns också minnen av barndomens sagor om älvor som kommer fram ur dimman och stenar som förvandlas till troll. Men motiven i Agnes Thors bilder är ofta väldigt vardagliga scener.

– Det är inte en värld bortom, den är lite bredvid – parallell. Den finns där hela tiden, men man måste kanske göra något speciellt för att få tillgång till den. Det finns där om man bara vågar se.

Problem med att få visum

I september lämnade Agnes hemstaden Örebro för att flytta till New York. Då hade hon under nio månader kämpat för att sammanställa alla handlingar till visumansökan. Nu har hon ett så kallat O-1-visum, vilket ges till personer med speciella talanger. Det räcker dock inte med att vara talangfull, det krävs dessutom att en amerikansk arbetsgivare sponsrar visumet, det vill säga ger en ett anställningskontrakt.

– Av en slump träffade jag en agent på en fest. Han hade sponsrat en bekants visum och jag frågade om han inte kunde sponsra mig också. Han sa ja och nu har jag ett kontrakt på att leverera bildbyråbilder till dem.

Hon satsar framför allt på det konstnärliga fotograferandet men gör även en del kommersiella och redaktionella jobb för att utvecklas. Hon har gjort några modejobb och nyligen publicerades bilder från hennes och brorsan Anders (Utbult, nybliven talskrivare åt Håkan Juholt) resa i Baltikum på den stora amerikanska nyhetssajten Huffington Post.

– Konkurrensen mellan fotografer är jättehård. Alla jag känner vill ha samma jobb och uppdrag. Men jag upplever ändå att det är en väldigt positiv stämning och man peppar varandra.

Guld och gröna skogar

New York har lärt henne att inte tro på alla löften från kunder och uppdragsgivare. Och att bre på ordentligt när hon marknadsför sig själv.

– Man får dra ner det som sägs med 75 procent för att hamna på en realistisk nivå. Det är mycket guld och gröna skogar. Det är en stil som alla har, men jag tycker att den är jätterolig. Jag får också dra på, man måste hajpa sig själv mer, det funkar inte att vara modest.

Som 19-åring lämnade Agnes Örebro första gången, för att plugga foto i England. Förra året kom hon tillbaka. Hon flyttade hem och bodde hos sin pappa i Karlslund under nästan ett år.

– Jag älskar att bo där. Det är jättevackert och jag kunde rida och vara ute i naturen. Jag är både landet och stan och kommer alltid att dras mellan dem innan jag hittar en bra kombination.

Som tonåring i Örebro var hon engagerad i stans kulturliv och drev tillsammans med vänner kulturkaféet Sixten på Nya teatern. Hon var också politiskt engagerad i Ung vänster.

– Jag är fortfarande väldigt politisk i hjärtat. Jag gör inte politisk konst men det är politik att göra konst, framför allt som tjej. Jag har aldrig sett några begränsningar för att jag är tjej, det tackar jag mina föräldrar för. Men jag kan se skillnaderna och hur det går mycket lättare för vissa av mina manliga bekanta. Men det ger mig drivkraft att kämpa ännu hårdare.

På en vernissage nyligen stod hon och pratade med två manliga vänner.

– När några andra personer kom fram tog de för givet att jag var flickvän till den kompis som jag stod intill. Trots att det bara var andra fotografer där frågade de vad jag jobbade med. De som ställer ut är män och de som går på vernissagerna är män. Man kan inte riktigt bli en av grabbarna. Ibland märker man att man förväntas hänga med tjejerna.

Kombinera mode och feminism

Synen på kvinnor inom konst och mode är något Agnes Thor ofta brottas med. Många av dem som syns på hennes bilder är dessutom unga kvinnor.

– En del tycker att det är rätt - jag ger unga kvinnor en plats i konsten, andra att det är fel eftersom det upprätthåller kvinnors roll som objekt i konst och mode. Det är något jag funderar över mycket. Och jag gillar mode men hur kombinerar man det med att vara feminist? Jag har fortfarande inte kommit på det.