Stoppa skolmarknaden

Om vi väljer marknadens modell för att styra skolan så väljer vi bort möjligheten för skolan att motverka segregation och att vara ett viktigt instrument för ökad demokrati.

Friskolorna och det fria skolvalet har kommit att styra, inte bara diskussionen om skolan, utan väldigt mycket av vad skolorna och skolpolitikerna gör eller tvingas göra. Effekterna av friskolor och fritt skolval är kanske inte överraskande men kanske tydligare än väntat.
Tydligast är förstås segregationen. Det är viktigt för skolorna att kunna rekrytera ”rätt” elever. Skolans ekonomi och skolans rykte är väldigt beroende av det. En del skolor har ju också segregation som idé, det är framförallt de religiösa friskolorna, men en del starkt profilerade skolor kan ge liknande effekter. Och givetvis har friskolereformen och det fria skolvalet ökat segregationen.
Den svenska skolan hade länge som idé och förutsättning att vara en mötesplats för alla. Skolornas upptagningsområden skulle vara så breda som möjligt och gymnasieskolorna skulle innehålla olika typer av program (fast det hette linjer då). Allt för att eftersträva en social och etnisk sammansättning som så långt möjligt motsvarade hela samhället. Jag är övertygad om att det var en bra idé för skolans eget arbete men också för hela samhället.

Skolan borde också vara en självklar plats för träning i demokrati. Eleverna borde få stor möjlighet att påverka det dagliga arbetet, undervisningens innehåll och skolans planering. Men med skolvalsmodellen så är det ju istället marknadens modell för påverkan som är tänkt att fungera. Eleven och föräldrarna väljer ett paket och får välja ett annat om det inte passar. Det är naturligtvis svårt att göra såna val men det innebär ju också att den kontinuerliga påverkan och den demokratiska träningen får helt andra förutsättningar.
När skolorna försöker agera på en marknad blir det också slöseri med resurser. Reklam och marknadsföring kostar en hel del men de stora kostnaderna kommer i form av sämre resursutnyttjande. Kommunerna som måste garantera all barn en plats i skolan vet inte hur många som kommer till den kommunala skolan. Friskolor kan gå i konkurs och då måste kommunen snabbt rycka in – givetvis. Hittills har antalet konkurser varit ganska måttligt. Under 2009 har åtta friskolor gått i konkurs men sannolikt blir det fler nu när elevantalet på gymnasieskolan minskar. Man kan verkligen säga att friskolorna tillåts skumma marknaden.

Ganska nyligen presenterades mycket tydliga siffror som visar att många friskolor och kanske en del kommunala skolor sätter för höga betyg. Det är inte konstigt och egentligen helt väntat. Höga betyg på skolan är en konkurrensfördel som ger fler elever och mer pengar till skolan. Det är snarare anmärkningsvärt att larmet om felaktiga betyg inte har gått för länge sedan. För några år sedan presenterades siffror som visade att på orter med friskolor gav både friskolorna och kommunala skolor högre betyg. Då valde näringslivets tankesmedja Timbro att tolka de högre betygen som att konkurrensen förbättrade skolan. Men siffrorna visade helt enkelt att fusket var störst där det fanns friskolor. Det var alltså den sanna följden av konkurrensen.
Regeringen kände hotet och agerade snabbt men fel. Bara några dagar efter publiceringen av debattartikeln som avslöjade betygsfusket fattade regeringen beslut om ökad kontroll. Och det är förstås så man kommer att försöka. Statliga inspektörer ska ta över mer och mer. Men vad blir då egentligen syftet med friskolorna? Det kanske inte var någon som trodde på talet om mångfald och kreativitet. Så har de ju heller inte blivit men nu ska alltså den statliga kontrollen öka ännu mer. Det kommer ytterligare att minska det lokala utrymmet att påverka och därmed också elevernas möjligheter till inflytande.
Oppositionen borde presentera ett alternativ till regeringens skolpolitik, ett alternativ där en grundläggande idé är att ta bort marknadens mekanismer som styrning för skolan. Det är inga kosmetiska eller marginella förändringar av reglerna för friskolor och det fria skolvalet som det handlar om. Visst är det stötande att friskolorna gör vinster som ”till och med” investeras utomlands men det är betydligt fler frågor det handlar om.

Lars Bjurström
Lars.bjurstrom@etc.se