Hoppa till innehållet

ETC Örebro

Debatt: Den biologiska mångfalden utarmas

"Turismen nyttjar skogen på ett sätt som gör att andra funktioner som skogen har får finnas kvar", skriver debattörerna.
"Turismen nyttjar skogen på ett sätt som gör att andra funktioner som skogen har får finnas kvar", skriver debattörerna. Bild: Bild: Terje Pedersen/TT

ETC Örebro.

Det är när skogarna uppnår en ålder kring 80 år och mer som vi som människor börjar trivas riktigt bra i dem, men de äldre skogarna blir allt ovanligare, skriver debattörerna.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Örebro som står för åsikten.

I Sverige har skog historiskt sett varit viktigt för vår ekonomi och utgjort en basindustri för Sverige. Under 1950–60 talet infördes kalhyggesbruket. I dag är cirka 50 procent av vår skog omvandlad till plantage, yngre än 60 år. Här saknas de inslag som gör det spännande att vandra i en skog, med fungerande ekosystem, där en kan få känna samexistens med andra arter. Detta minskar vår känsla av rekreation, då de enformiga och städade skogarna inte uppfattas som lika stimulerande. Det är när de uppnår en ålder kring 80 år och mer som vi som människor börjar trivas riktigt bra i dem. Och det är dessa skogar som nu försvinner och blir allt ovanligare.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Turismen sysselsätter mer än 170 000 människor och omfattar 3,1 procent av Sveriges totala BNP, i samma storleksordning som skogsindustrins bidrag till BNP. Men den viktiga skillnaden mellan dessa näringar är att turismen nyttjar skogen på ett sätt som gör att andra funktioner som skogen har får finnas kvar, som bullerskydd, rekreation, luftrenare, vattenrenare, koldioxidsänka, hemvist för olika arter med mera. Dessutom, så kan träd plockas kontinuerligt från en skog samtidigt som många av dessa värden bibehålls.

Men vad gäller trakthyggesbruket utnyttjas endast en utav skogens alla ekosystemtjänster, nämligen träd som råvara. Träden blir till massaved eller virke. Kvar står en näst intill kal yta, inte så attraktiv varken för svenskar eller turister utifrån. Hygget lär inte utnyttjas för rekreation, och kan till och med få oss att undvika omkringliggande skogar då vi drar oss för synen. Efter avverkningen börjar koldioxiden läcka ut från marken och efter markberedningen ökar det läckaget samtidigt som omgivande vatten påverkas och förbrunas. En betydande stor del av den biologiska mångfalden utarmas. Det betyder att ekosystemtjänsterna inte bara försvinner utan faktiskt blir de motsatta. Våra skogar blir mindre resilienta med detta ensidiga utnyttjande av skogen. Frågan är vad vår turism är värd i framtiden, på lång sikt, bland hyggen och plantage.

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00