Hoppa till innehållet

ETC Örebro

Debatt: EU behöver bättre kunna skydda våra rättigheter

ETC Örebro.

Den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet har gjort att EU i dag granskar medlemsstaternas ekonomi mer än tidigare. Detsamma måste gälla för mänskliga rättigheter, skriver riksdagsledamoten Johan Pehrson (FP).
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Örebro som står för åsikten.

Den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet har gjort att EU i dag granskar medlemsstaternas ekonomi mer än tidigare. Detsamma måste gälla för mänskliga rättigheter, skriver riksdagsledamoten Johan Pehrson (FP).

Folkpartiet tror på Europatanken. Vi står upp för ett öppet och tolerant EU, ett Europa där demokrati och mänskliga rättigheter står starka. Det gäller särskilt i tider av sociala utmaningar, när den ekonomiska stabiliteten är hotad och då främlingsfientliga krafter marscherar på våra gator. Utan EU vet vi inte var Europa hade stått idag. Kanske hade vi fortfarande löst konflikter på slagfältet istället för vid förhandlingsbordet. Vi har bytt soldater mot byråkrater.

Men vi måste komma ihåg att ingen generation är immun mot fascism och demokrati är något vi inte kan ta för givet. Kampen för mänskliga rättigheter pågår över hela världen och inte ens i Europa kan de tas för givna. Tvärtom ser vi allt för ofta hur minoriteter i hela Europa utsätts för diskriminering, trakasserier och hatbrott. Romerna är den grupp i Europa som är mest utsatt. 

I EU-länder såsom Ungern och Rumänien ses romer som andra klassens medborgare. De utsätts för rasism, diskriminering och våld och politiska partier uttrycker öppet hat gentemot romer. Romerna förvägras utbildning, hälsovård och arbete. Många romska barn växer upp i förhållanden som mer liknar en soptipp än ett hem. Situationen är för många romer så akut att fattigdomen driver dem från deras hem och familjer till andra EU-länder för att tigga pengar på våra gator i Örebro län.

Alla EU-länder – också Rumänien - har skrivit under Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Lissabonfördragets stadga om grundläggande rättigheter. Problemet är att dessa folkrättsliga åtaganden inte efterlevs fullt ut.

Om EU menar allvar med att vara en vakthund för mänskliga rättigheter måste unionen ibland visa tänderna. Vi liberaler menar att det är dags att kräva årliga rapporter om hur medlemsländerna respekterar unionens grundläggande värden. Dessa ska också offentliggöras. EU måste bli bättre på att dokumentera allvarliga kränkningar av minoriteters rättigheter som har skett i EU:s medlemsstater, ta initiativ till offentlig debatt och kräva svar.

Vi i Folkpartiet vill också att ministerrådet ger EU:s organ för grundläggande rättigheter i uppdrag att granska efterlevnaden av grundläggande mänskliga rättigheter i EU:s medlemsländer. Resultatet av dessa rapporter ska därefter utvärderas genom offentliga utfrågningar i Europaparlamentet. Då ett land grovt bryter mot sina åtaganden gällande mänskliga rättigheter måste EU-kommissionen ges makt av parlamentet att vidta åtgärder som straffar landet ekonomiskt.

Kommissionen måste också ges möjlighet att dra ett medlemsland inför EU-domstolen för brott mot Lissabonfördraget. När länder ansöker och förhandlar om att få bli medlemmar i EU genomför kommissionen en noggrann granskning av landets lagar och regler i enlighet med de så kallade Köpenhamnskriterierna. Denna granskning spelar och har spelat stor roll för att stärka mänskliga rättigheter och värna minoriteters rättigheter i de länder som har ansökt om EU-medlemskap. Men när ett land har beviljats inträde i unionen ställs inte längre samma krav vilket tyvärr har lett till en negativ utveckling i flera medlemsländer. Därför måste EU-kommissionen få en tydligare roll när det gäller att agera gentemot medlemsstater som inte lever upp till fördragen. Vi bör också se över möjligheten att tillsätta ”fundamental rights officers” på varje kommissionskontor i medlemsländerna med uppgift att bevaka grundläggande värden.

Den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet har gjort att EU idag granskar medlemsstaternas ekonomi mer än tidigare. Detsamma måste gälla för mänskliga rättigheter. Därför tycker vi i Folkpartiet att det är rimligt att vi inför sanktioner som frysning av utbetalningar av EU-medel och använder möjligheten att i dra in rösträtten i rådet för de länder som kränker mänskliga rättigheter.

Att garantera alla människors lika värde och att säkerställa medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter är EU:s allra viktigaste uppgift. Vi får aldrig kompromissa med våra medborgares fri- och rättigheter, de måste alltid vara överordnade staters rättigheter. Därför måste systematiska brott mot EU:s grundläggande värden få såväl politiska som ekonomiska konsekvenser.

Ämnen i artikeln