Hoppa till innehållet

ETC Örebro

Debatt: Tjejers idrottande prioriteras

”Att stärka tjejers deltagande i idrottslivet är en prioriterad fråga från politiskt håll”, skriver fritidsnämndens ordförande Jonas Håård (S).
”Att stärka tjejers deltagande i idrottslivet är en prioriterad fråga från politiskt håll”, skriver fritidsnämndens ordförande Jonas Håård (S). Bild: Bild: Bertil Ericson/TT

ETC Örebro.

Att stärka tjejers deltagande i idrottslivet är en prioriterad fråga. Och vi har initierat en översyn över de särskilda bidrag som kommunen delar ut för att förtydliga bland annat genusaspekten, skriver Jonas Håård (S), fritidsnämndens ordförande.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Örebro som står för åsikten.

Malin Bjarnefors (MP) och Katharina Bååth (MP) skrev i ETC Örebro #8 om att alla barn måste få vara med i föreningslivet och att idrotts- och föreningslivet i Örebro är viktigt för barn och unga samtidigt som våra föreningar är grundläggande i samhällets utveckling. Jag håller med om detta och det är av vikt att det finns fritidsverksamhet som intresserar både tjejer och killar, såväl organiserad som spontan. Vi ser i dag att det inom vissa områden finns stora skillnader mellan pojkar och flickor när det kommer till idrott. Att stärka tjejers deltagande i idrottslivet är en prioriterad fråga från politiskt håll. Kommunledningen är tydlig i kommunens budget för 2016 att bland de projekt som kommunen går in och stöttar är verksamhet för barn och unga prioriterat, ett särskilt fokus finns även på att få in fler unga tjejer inom idrotten. Fritidsnämnden beslutade i slutet av 2015 om en satsning på 300 000 kronor till ett projekt som startats av SISU Idrottsutbildarna Örebro län och Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF). Projektet syftar till att bedriva förändringsarbete kring könsfördelningen inom idrotten. Sådant förändringsarbete är värdefullt då det handlar om att hitta nya idéer och dela dem med andra aktörer.

Våra generella bidrag styrs av kommunallagen och likställighetsprincipen, där behandlas alla lika, både pojkars och flickors idrottsverksamhet. De särskilda bidragen har Fritidsnämnden större frihet att fördela och där finns genusaspekten med för att inte enbart gynna idrotter som utövas av många pojkar, bidragen ska bidra till både killar och tjejers idrottande. Vi har initierat en översyn över de särskilda bidragen för att förtydliga bland annat genusaspekten (den ska vara klar sommaren 2016). En viktig aspekt är även hur vi med nya investeringsmedel skapar och tillgängliggör anläggningar för idrott, som ett exempel på viktiga investeringsobjekt som berör en stor andel tjejer är arbetet med att utveckla hästsporten i Karlslund.

Debattörerna efterfrågar ett krav från kommunens sida på att idrottsverksamhet som får ekonomiskt stöd av kommunen ska vara inkluderande, jämställd och ge alla barn och unga samma möjlighet att delta. Denna viljeinriktning finns redan i fritidsnämndens policy för barn- och ungdomsverksamhet. Detta kommer även att finnas med när vi formulerar det fritids- och idrottspolitiska programmet, jag ser fram emot att vara med i framtagandet av detta och vill göra det tillsammans med berörda parter och jag välkomnar förslag och idéer.

Vi är mitt uppe i en förändringsprocess där det händer mycket på flera håll vad gäller tjejers idrottande. För att nå framgång krävs samverkan med föreningslivet. Då det handlar om normer och att skapa attraktiva miljöer för tjejer är det något som kommunen inte själva kan åstadkomma, men vi ser ett stort intresse bland våra föreningar och det är för oss en prioriterad fråga.

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00