Nyheter.

2016-04-22 07:04
  • Barnen flyttade in i de nya lokalerna i augusti, men trots att allt är nytt känns inga starka dofter från material eller färger. Det beror på ventilationen.  Bild: Mirja Mattsson
    Barnen flyttade in i de nya lokalerna i augusti, men trots att allt är nytt känns inga starka dofter från material eller färger. Det beror på ventilationen.
  • Karlslunds Förskola i Örebro är ett av lågenergihusen som har undersökts. Nu visar forskningsresultat att det är färre kemikalier i luften på förskolan än i en referensförskola som är byggd med traditionella metoder. Bild: Mirja Mattsson
    Karlslunds Förskola i Örebro är ett av lågenergihusen som har undersökts. Nu visar forskningsresultat att det är färre kemikalier i luften på förskolan än i en referensförskola som är byggd med traditionella metoder.
  • Att återvinna mjölkkartonger och toarullar till att tillverka en egen dammsugare är också ett sätt att spara på miljön. Bild: Mirja Mattsson
    Att återvinna mjölkkartonger och toarullar till att tillverka en egen dammsugare är också ett sätt att spara på miljön.
  • Många leksaker av plast  har sorterats bort i arbetet  med en giftfri förskola,  men lego, som har godkänd märkning, får vara kvar. Bild: Mirja Mattsson
    Många leksaker av plast har sorterats bort i arbetet med en giftfri förskola, men lego, som har godkänd märkning, får vara kvar.
  • När möbler och leksaker köps in väljer förskolechefen på Karlslunds förskola gärna saker av trä.  Bild: Mirja Mattsson
    När möbler och leksaker köps in väljer förskolechefen på Karlslunds förskola gärna saker av trä. 

Färre kemikalier i lågenergihus

Täta lågenergihus bidrar inte till fler kemikalier inomhus. Det visar ny forskning som har gjorts på förskolor i Örebro.

– Det ser ljust ut för framtidens byggen av lågenergihus, säger Josefin Persson, doktorand i kemi vid Örebro universitet.

Karlslunds förskola i Örebro står klar sedan juni i fjol. Barn och personal flyttade in i lokalerna i augusti 2015.

– Det var fantastiskt att få flytta in i något som är så här nytt och fräscht, vi trivs verkligen i lokalerna, säger förskolechefen Margareta Engström. 

Forskning visar bra resultat

Förskolan tillhör den nya sortens förskolebyggnader som Örebro kommun nu bygger på flera håll i kommunen. Hittills har fem exakt likadana förskolor byggts och tre liknande förskolor blev nyligen klara. 

Husen är lågenergihus. Täta hus som är anpassade efter de krav som EU snart kommer att ställa på alla nybyggda hus. För från 2020 ska utsläppen från hus minska och energiåtgången likaså. Därför har många kommuner redan börjat bygga täta lågenergihus som isoleras extra noga. 

Men det har funnits en oro att de täta väggarna i lågenergihusen skulle kunna påverka mängden kemikalier i inomhusluften. Därför har forskaren Josefin Persson mätt luften här på Karlslunds förskola vid ett flertal tillfällen. Forskningen är inte helt klar ännu, men hittills är resultaten långt mycket bättre än befarat. 

– Det vi kan se är att lågenergihusen har mindre halter av kemikalier i luften än referensförskolan, som är ett hus som är byggt med gamla metoder, säger Josefin Persson, doktorand i kemi vid Örebro universitet.

Ett större luftombyte

Att siffrorna ser bra ut kan handla om valet av tätningsmaterial i väggarna, men troligen beror de goda värdena på den moderna ventilationen. 

– De nya husen har en ventilation som gör att kemikaliehalterna klingar av snabbare än i andra hus. Det är ett större luftombyte i husen och ventilationen är behovsstyrd. Referenshuset, som har sämre värden har inte någon liknande ventilation, säger Josefin Persson.

Det är koldioxidhalten i luften som styr när ventilationen ska dra igång i de nya husen. Om det är många som rör sig inne i byggnaden under en längre tid ökar luftgenomströmningen.

”Nyckeln till en bra lärmiljö”

Göran Lunander som är vd på det kommunala bolaget Futurum fastigheter är glad över de positiva provresultaten.

– Det är grymt kul att vi kan bidra med en bra inomhusmiljö till barnen. Vi tror att bra ventilation är nyckeln till en bra lärmiljö, säger han. 

Därför har inte bara de nya förskolorna utrustats med den här sortens ventilation. Tekniken sprids till barn i alla åldrar.

– Nya skolor och de skolor som vi bygger om får den här sortens ventilation. Vi tar även höjd för att verksamhet kan förändras och att fler elever och större klasser ska kunna vistas i lokalerna, säger han. 

Inne på avdelningen Lysmasken på Karlslunds förskola, frågar en av pedagogerna vad färgerna som hon pekar på heter på engelska. Barnen är med på noterna och de kan snabbt svara på alla frågor. Rummet där de sitter är ljust och luftigt. Trots att det är nybyggt känns inga starka dofter från material eller färger.

– Nej, det luktar ingenting och det blir aldrig instängt heller. Luften här inne känns jättebra, säger förskolechefen Margareta Engström. 

Städat bort elektronik

Hon tycker att det känns roligt att vara med i forskningsprojektet och hon är nöjd över att resultaten hittills har varit goda. Men för hennes del stannar inte arbetet där. Val av möbler och leksaker är också en viktig pusselbit i arbetet med en giftfri förskola.

– Vi har till exempel städat bort elektronik som har använts som leksaker, och gammal plast. Främst mjukplast och plast som känns lite kletig. Den plast vi har kvar har rätt märkning och är därför godkänd, säger hon.

Även nya matbord till barnen har fått vänta.

– Vi ska köpa in ljuddämpade bord, men vi har väntat på klartecken att ljudabsorbenterna är godkända och inte släpper ifrån sig giftiga ämnen. Därför har vi gamla träbord än så länge, säger hon.

Och forskaren Josefin Persson hoppas att hon ska kunna fortsätta att åka till Karlslunds förskola och mäta luften även i framtiden.

– Det är viktigt att vi följer nya byggmetoder så att vi inte gör några misstag och börjar bygga massor av sjuka hus som vi får -problem med i framtiden. Just nu ser det ljust ut för framtidens byggen av lågenergihus, men det behövs mer forskning för att man ska veta säkert att byggmetoden är hållbar på lång sikt, säger Josefin Persson.

Fakta

Byggnaders energianvändning och koldioxidutsläpp ska minska kraftigt från 2020 enligt de klimat- och miljömål som EU har ställt. Därför börjar många redan nu bygga lågenergihus, med täta väggar.

Eftersom det har funnits en rädsla att inomhusmiljön kan påverkas negativt av de täta väggarna, och att fler kemikalier skulle kunna samlas i inomhusluften, har forskaren Josefin Persson valt att mäta luften i flera nybyggda lågenergihus i Örebro och Motala. Hon har även mätt luften i ett referenshus i Kumla som är byggt på ett traditionellt sätt.

Forskningsprojektet som Josefin Persson arbetar med är finansierat av Örebro universitet och av Healthy Building Forum (HBF). HBF är en ideell förening här i Örebro som har medlemmar från fastighetsbranschen och byggbranschen. De vill bland annat öka kunskapen om sunda hus.