BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det händer att vi har lediga platser vissa veckor, andra veckor behövs tio platser till. Det går upp och ner, säger Ulrika Winnerfjord, verksamhetschef på Kvinnohuset.
Förra året fick Kvinnohuset säga nej till hjälpsökande kvinnor över 100 gånger. Och många kvinnor skickades till andra orter eller så fick de bo på vandrarhem eller hotell.
– I bland måste socialen placera kvinnor på vandrarhem och då är det klart att det är bättre om det finns fler skyddade boenden att hänvisa dem till, säger Ulrika Winnerfjord.
Kvinnohuset ser inte stiftelser eller privata aktörer som konkurrenter utan mer som ett komplement.
– Jag förutsätter att även privata företag och stiftelser har ett gott syfte och vill hjälpa till. För vi vill inte ha aktörer som är oseriösa och startar boenden för att gå med vinst, eller boenden som saknar rätt kompetens, säger hon.
Måste hjälpa utsatta
Örebro kommun har ansvar för att hjälpa personer som drabbas av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Och det löser de delvis med hjälp av avtal med föreningen Kvinnohuset i Örebro. Men där hamnar färre än hälften av de personer som kommunen skyddsplacerar. En del personer hamnar i familjehem, men kommunen köper även platser av privata företag vid behov. Bland annat Attendo och Humana.
Och antalet skyddade boenden i privat regi blir fler. Något som cheferna på socialförvaltningen i Örebro märker av.
– Just nu är det många som vill sälja in sina tjänster till Örebro kommun. Det handlar om både större företag och enskilda personer, säger Ann-Christine Olofsson, enhetschef på socialförvaltningen.
Många av företagen har tidigare drivit boenden för ensamkommande flyktingbarn och nu vill de i stället erbjuda nya tjänster, som till exempel skyddade boenden för kvinnor.
– Vi har ett behov av olika typer av skyddsboenden, men det finns inte ett behov av väldigt många privata aktörer, säger Ann-Christine Olofsson, enhetschef på socialförvaltningen.