VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
– Det är superviktigt för oss att vara en motkraft mot grupper som exkluderar människor. Vi står för en öppen kyrka som välkomnar olika människor, oavsett hur långt man kommit på trons väg. Vi gör inte skillnad på människor, säger Timmy Leijen från Arbetarepartiet socialdemokraterna.
– Det absolut viktigaste är att alla människor får plats, att vi inte väljer bort någon, säger Annika Zetterholm från Borgerlig samverkan i Örebro pastorat.
Sverigedemokraternas Helena Ståhl anser att Svenska kyrkan i dag gör ställningstaganden som ligger utanför kyrkans område. Den borde i stället fokusera på sin kristna identitet och sitt uppdrag, menar hon.
– Svenska kyrkan är, precis som övriga kyrkor, ett kristet samfund och ska inte förringa sin tro och sina traditioner för att passa in i en mångreligiös kontext. Man får utgå från att de som söker sig till en kyrka gör det för att det är just en kyrka och då är det viktigt att man har en tydlig kristen identitet.
Strid om partipolitik i kyrkan
Sedan Svenska kyrkan separerade från staten 2000 har diskussionerna gått varma om partipolitik alls hör hemma i kyrkan. I årets val ställer fyra nomineringsgrupper med kopplingar till politiska partier upp i Örebro och det är: Arbetarepartiet socialdemokraterna, Borgerlig samverkan, Sverigedemokraterna och Vänstern i Svenska kyrkan.
POSK, Partipolitiskt obundna i kyrkan, ställer också upp i valet. POSK har partipolitiseringen som en kärnfråga. Johan Unger, talesperson för POSK i Örebro, anser att kyrkans frågor i grunden är teologiska, inte politiska.
– Partier är inte relevanta i kyrkovalet eftersom det inte längre finns någon statskyrka.
Annica Zetterholm som är politiskt aktiv i Centerpartiet och förstanamn för Borgerlig samverkan, menar tvärtom att kommunpolitik och kyrkopolitik är två olika saker som går att separera.
– Kyrkan handlar mer om värderingar än om politisk ideologi, säger hon i en intervju för Svenska kyrkan i Örebro.
Lågt valdeltagande
Oavsett beslutsgrund har de kommande kyrkopolitikerna ett långtgående medlemstapp att hantera. Sedan 2000 har medlemsantalet minskat med cirka en procent per år, undantaget 2016 då rekordmånga medlemmar valde att lämna kyrkan, närmare 86 000. Det har resulterat i att Svenska kyrkan måste spara 2,6 miljarder fram till 2030.
Svenskarna har verkat lite rådvilla när Svenska kyrkan kommer på tal. Men nu inför kyrkovalet har kyrkans framtid diskuterats högljutt och nya medlemmar har faktiskt strömmat till, 900 nya medlemmar under augusti, vilket är nästan dubbelt så många som motsvarande månad föregående år.
– Just augusti sticker ut med 400 fler nya medlemmar än föregående år. Det är inte något som påverkar valresultatet, men jag håller det för sannolikt att orsaken till ökningen är att man vill rösta i kyrkovalet, säger Pernilla Jonsson, chef för Svenska kyrkans analysenhet.
Med bara några dagar kvar till valdagen den 17 september, är det dags för Svenska kyrkans medlemmar att ta sig ännu en funderare på om de inte borde rösta. Valet 2013 gick bara 12,8 procent till vallokalerna. För att få fler att engagera sig har Svenska kyrkan satsat på att förenkla deltagandet.
– Förtidsröstningen har styrts upp så att medlemmarna kan rösta samma tider i hela pastoratet. Sedan några år finns ett informationscenter i Kyrkans hus där det går att få klarhet i hur kyrkovalet går till, säger Annelie Martinsson, utredningssekreterare och samordnare för kyrkovalet i Örebro.
Hon berättar att senaste numret av kyrkans församlingsblad ”Örebro – Mitt i livet” med fokus på kyrkovalet, har gått ut till samtliga hushåll i Örebro. Brist på information borde inte vara någon orsak till att inte rösta. En sammanställning som SVT har gjort visar däremot att det på 100 platser i landet inte spelar någon roll om du röstar i valet till kyrkofullmäktige. Där är valet redan avgjort, då det endast finns ett alternativ att rösta på. Två av dem ligger i Örebro län: Tysslinge församling och Viby församling.
Borgerlig samverkan i Örebro pastorat har en kristen grundsyn och borgerliga värderingar. Gruppen består av representanter från Borgerligt alternativ, Centerpartiet, Fria liberaler i Svenska kyrkan och Kristdemokrater för en levande kyrka. Trots partipolitisk tillhörighet anser de sig inte driva partipolitik.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Lokalt prioriterar Borgerlig samverkan i Örebro pastorat kyrkans pedagogiska arbete med barn och ungdomar och syftet att ge dem en positiv kontakt med kyrkans värderingar. Den diakonala inriktningen är viktig för att nå ut, samtala och utveckla kontakter med enskilda personer och samhällets sociala verksamheter och Örebro Stadsmission. De vill utveckla gudstjänstlivet i pastoratet och aktivt delta i Svenska kyrkans internationella hjälparbete.
Arbetarepartiet Socialdemokraterna står för en öppen kyrka där alla människor välkomnas oavsett hur långt de kommit på trons väg. All verksamhet ska ha ett inkluderande perspektiv. Det sociala arbetet har en framskjuten plats. Timmy Leijen, Socialdemokraternas förstanamn, poängterar vikten av att låta kyrkan vara till för alla, oavsett behov eller vad de kan bidra med. ”Vi gör inte skillnad på människor, oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning. Det är superviktigt för oss.”
Arbetarepartiet Socialdemokraterna vill fortsätta att satsa på Stadsmissionen i Örebro. För att utveckla frivilligarbetet, föreslår de att en volontärbyrå startas med en webbportal där församlingarna kan lägga ut olika uppdrag. Att barn och ungdomar även i fortsättningen ska få delta i kyrkans verksamheter gratis, är ett givet mål.
Vänstern i Svenska kyrkan arbetar för en öppen folkkyrka som vågar ta ställning och vara aktiv i samhällsdebatten. Den ska vara aktiv för att minska orättvisor i samhället, sociala, ekonomiska och kulturella klyftor. I sin kapitalförvaltning ska Svenska kyrkan ha en etisk utgångspunkt och inte investera i företag eller organisationer som använder barnarbete eller har dåliga arbetsförhållanden.
Lokalt vill Vänstern se till att kyrkan blir en bättre arbetsgivare. Årsskiftet 2013/14 bildade åtta församlingar Örebro pastorat. Vänstern vill titta närmare på den ganska nya organisationen med fokus på arbetsmiljön. De vill även ha en hållbar kyrka som bygger för framtiden och tar hänsyn till miljö och klimat.
Sverigedemokraterna vill se en kyrka som framhåller traditioner och som är tydlig i sin kristna identitet. Kyrkan ska verka för kristna i Sverige och internationellt. En strävan finns efter småskalighet. Sverigedemokraterna anser att Svenska kyrkans verksamhet lokalt är otydlig och att det görs ställningstaganden i frågor som ligger utanför kyrkans område. Resultatet av det blir en otydlighet och en osäkerhet hos Svenska kyrkans medlemmar om vad organisationen fokuserar på och prioriterar. SD anser att Svenska kyrkan i Örebro ska ha en stark kristen identitet och fokusera på sitt grunduppdrag: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Ett tydligt förmedlande av den kristna tron och traditionen ska vara det centrala.
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK, är en plattform för kyrkligt engagerade som vill vara med och påverka kyrkan utan att tillhöra något politiskt parti. Deras syfte är att verka för förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och bidra till att göra kyrkan synlig i samhället.
Lokalt vill POSK verka för dopet, diakonin samt dialog och samverkan. ”Problemet är inte de som går ur, det är de som inte går in”, säger deras talesman Johan Unger om dopet, och påtalar vikten av att stimulera dop av fler barn genom satsningar på unga föräldrar, barn och ungdomar. Att genom diakonin hjälpa samhällets mest utsatta är en annan viktig del liksom att föra en dialog och samverka med andra religioner och kristna samfund.
Frimodig kyrka vill ha mer Jesus och mindre politik, en kyrka med Jesus i centrum baserad på bibelns ord. Hans inflytande ska prägla arbetet och även ha betydelse vid fattande av beslut. Att förmedla Guds ord genom Gudstjänsten är kyrkans viktigaste uppgift. Kyrkan bör vara fri från partipolitik, beslut ska grundas på kyrkans bekännelse.
När Frimodig kyrkas förstanamn på valsedeln, Karin Hermansson, intervjuas för Svenska kyrkan, och får frågan vad hon vill satsa på lokalt, svarar hon att hon brinner för barn och unga. Hon vill slå ett särskilt slag för söndagsskolan. Hon vill också att beslut ska fattas så lokalt som möjligt, att fler beslut delegeras av pastoratet till församlingsråden.
