Nyheter.

2016-06-17 06:01
  • På den nya konstgräsanläggningen Sörbyvallen sprids det ut gamla bildäck. Hur det blir på framtida konstgräsplaner är ännu oklart.
    På den nya konstgräsanläggningen Sörbyvallen sprids det ut gamla bildäck. Hur det blir på framtida konstgräsplaner är ännu oklart.

Tonvis av gamla däck på konstgräsplaner

Örebro kommun häller ut tonvis av finfördelade gamla bildäck på nya fotbollsplaner. Ett material som kan öka miljögifterna i naturen.

– Ur miljöperspektiv är det helt galet, säger Sara Richert (MP), oppositionsråd i Örebro kommun.

När Örebrocupen drar igång i dag kommer många av de drygt 300 lagen att spela på konstgräs i olika delar av Örebro. För sedan Örebros första konstgräsplan anlades på Behrn Arena 2003, har konstgräsplanerna ökat rejält. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


I Örebro finns det numera åtta konstgräsanläggningar och två ytterligare planer är på gång i Mellringe och i Lillån. 

– Det är en medveten politisk satsning att kommunen ska ha breddarenor i konstgräs i alla väderstreck, berättar Elisabeth Rapp som är enhetschef på Kultur- och fritidsförvaltningen i Örebro kommun. 

Konstgräsplanerna, som både är föreningsägda och i kommunal regi, ger idrottsutövarna många fördelar berättar hon. 

– Planerna frigör tid i inomhushallarna och det ger mer utrymme till andra sporter. Och förutom när det snöar mycket går det att spela utomhus året runt. Det är väldigt positivt, säger Elisabeth Rapp.

Nackdelar med konstgräs

Fast det finns nackdelar med konstgräset. En ny rapport från Sweco, som har granskat materialen åt Naturvårdsverket, visar att fyllnadsmaterial som används i konstgräsplanerna innehåller ämnen som är skadliga för miljön. 

I Örebro kan man se små svarta gummikorn mellan grässtrån i mattan. För här används främst SBR som fyllnadsmaterial, ett gummigranulat som kommer från återvunna däck. 

– På Sörbyvallen där vi har en helt ny konstgräsplan är granulatet gjort av återvunna däck, berättar Johanna Ekstrand som är idrottsplatsvaktmästare i Örebro kommun. 

Det finns ett undantag. På Trängen där det begagnade gräset från Behrn Arena ligger finns i nuläget ett annat fyllnadsmaterial. Men det ska snart bytas ut, och även där ska återvunna bildäck spridas ut. 

"Bör inte spridas i miljön"

SBR-granulat av återvunna däck är det billigaste fyllnadsmaterialet, men det kan alltså innehålla hälsofarliga ämnen som är skadligt för naturen. Ann-Christine Mannerling som är yrkes- och miljöhygieniker på Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset Örebro anser att farliga ämnen inte bör användas när nya konstgräsplaner ska anläggas.

Gummigranulat från uttjänta däck som är tillverkade före år 2010 kan innehålla höga halter av polycykliska aromatiska kolväten, ftalater och vissa metaller. Och däck som är producerade senare än 2010 kan innehålla till exempel ftalater och fenoler. 

– Dessa ämnen bör inte spridas i miljön då de kan ge långtidseffekter i miljön, säger Ann-Christine Mannerling. 

Vilka miljögifter som finns på fotbollsplanerna i Örebro är omöjligt att veta i dagsläget, eftersom det är svårt att veta ursprunget på däcken som återvinns och blir granulat. 

– Vi har ändrat lagstiftningen för att gamla däck innehöll skadliga ämnen. Att då mala ner gamla däck och sedan sprida ut dem låter helt galet. Det går på tvärs med kommunens ambitioner om en giftfri miljö, säger Sara Richert (MP), oppositionsråd i Örebro kommun. 

"Jättebekymrad"

Tillgängligheten till fotbollsplaner året runt kan vara positivt för folkhälsan menar Sara Richert, men hon tycker att det är bekymmersamt att innehållet i fotbollsplanerna ser ut som det gör. 

– Vad vet vi egentligen om de långsiktiga effekterna här? Vi borde använda oss av försiktighetsprincipen och i stället hitta mer miljövänliga alternativ, säger hon.

Ett annat bekymmer är att de små svarta gummikornen sprids i naturen. En del av skötseln av konstgräsplanerna handlar om att fylla på med det gummigranulat som försvinner från planen. Ungefär sex ton granulat behöver fyllas på varje år på en normalstor fotbollsplan.

– Jag visste inte att man ständigt fyllde på med mer granulat. Jag blir jättebekymrad över det här och det borde finnas andra alternativ som vi kan använda, säger Sara Richert (MP), oppositionsråd i Örebro kommun. 

Fakta

I Sverige går cirka 25 procent av de insamlade bildäcken till gummigranulattillverkning varav 85 procent används på konstgräsplaner.  

4000 ton däckgranulat används till konstgräsplaner i Sverige varje år.

SBR, som gummigranulatet heter, kan innehålla många olika typer av miljögifter. En del av ämnena tar lång tid att bryta ner och de stannar därmed kvar i naturen. 

Miljögifterna kan påverka mark och vatten lokalt, men de små gummibitarna kan också spridas i ett större område, bland annat försvinner granulat från planerna när de plogas och även genom att spelare får med sig korn på kläderna när de lämnar planen.