Reportage.

2015-07-14 13:03
  • Naturreservatet ligger bakom ena affärsområdet i Boglundsängen och är lätt att ta sig till både med eller utan bil.  Bild: Elisabeth Pettersson
    Naturreservatet ligger bakom ena affärsområdet i Boglundsängen och är lätt att ta sig till både med eller utan bil.
  • Korna och deras avkommor ser ut att trivas bra i hagen mitt i Boglundsängens naturreservat. Bild: Elisabeth Pettersson
    Korna och deras avkommor ser ut att trivas bra i hagen mitt i Boglundsängens naturreservat.
  • Kossorna och kalvarna som går i Boglundsängen tillhör en privatperson. Kommunen hyr betesdjur som ser till att ängs- och vårmarken inte växer igen.  Bild: Elisabeth Pettersson
    Kossorna och kalvarna som går i Boglundsängen tillhör en privatperson. Kommunen hyr betesdjur som ser till att ängs- och vårmarken inte växer igen.
  • Bild: Elisabeth Pettersson
  • ”Getkor”. Alla kommunens kor är av den långhåriga rasen Highland cattle. 	 Bild: Urs Flueeler/TT
    ”Getkor”. Alla kommunens kor är av den långhåriga rasen Highland cattle.

Kommunala kor öppnar landskap

Det började med tre kor – nu äger Örebro kommun runt 300 betesdjur, både kor och får. Djuren håller landskap öppna, men bidrar även med kött.

De tre korna köptes in som ett experiment för cirka 20 år sedan. 

– Tanken var nog redan då att de skulle föröka sig, så man undrar lite hur de tänkte när de köpte tre kor, säger Mikael Ljungstedt. 

I dag har kommunen runt 200 kor och kalvar. Alla tjurkalvar kastreras och när de är två år gamla skickas de till slakt. 

– Vi börjar på hösten och slaktar fyra djur i veckan, totalt slaktas cirka 90 djur per år. 

Restaurangen som drivs av Virginska skolans restaurangelever får köttet från två av djuren, resten går till kommunens restaurang ute vid Praktikcentrum i Boglundsängen. 

Utrymme för utökning

Men kommunen skulle kunna utöka antalet kor och därmed producera betydligt mer eget kött. 

– Vi skulle kunna utöka så att vi slaktade 200 stutar, alltså kastrerade tjurar, per år. Det skulle bli 75 ton kött, uppger Mikael Ljungstedt. 

Örebro kommun har en klimatstrategi och i den ingår bland annat att kommunen ska köpa in mer närproducerad mat. 

–  Men det finns ännu inga beslut, vi ska fortsätta arbetet med klimatstrategin efter sommaren, säger kommunalråd Lennart Bondeson (KD), ordförande för kommunstyrelsens utskott för näringsliv och tillväxt. 

Det finns däremot inga planer på att kommunen ska börja producera egen mjölk, att sköta mjölkkor kräver för stora resurser. Kommunen har även runt 100 får, men det finns inget slakteri i närheten som slaktar lamm. Så lammen som inte behålls säljs vidare till andra uppfödare. 

Självförsörjande

Betesdjuren är självförsörjande, kommunen får EU-bidrag för dem och tar foder från egen mark. Skötseln av djuren ingår som en del i kommunens arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa. Ett arbetslag på sju–åtta personer ansvarar för tillsynen av djuren.

– De får tillsyn varje dag, även på helgerna, berättar Mikael Ljungstedt.

Alla kommunens kor är av den långhåriga rasen Highland cattle. Deras främsta uppgift är att hålla landskap öppna och renovera igenväxt mark. 

– Det är jätteviktigt att korna bidrar till öppna landskap, säger Lennart Bondeson. 

Mikael Ljungstedt berättar att Highland cattle är väldigt lämpade för att restaurera igenväxt mark. Han kallar rasen skämtsamt för ”getkor”. 

– De äter allt, även sly, kvistar och snår. 

Korna har bland annat hjälpt till att restaurera flera övergivna och vildvuxna områden till uppskattade naturreservat, Rynningeviken och Oset som förr var soptipp och industriområde är exempel på det. Även Boglundsängens naturreservat har öppnats upp med hjälp av betesdjur. Kommunens arbete med natur- och rekreationsområden är en av orsakerna till att tidningen Miljöaktuellt utsåg Örebro till årets miljökommun i år. 

Hyr in betesdjur

Under sommarhalvåret leasar även kommunen betesdjur av en privat djurägare. 170 djurenheter hyrs in. Djurenheter är ett fastställt räknemått, hur många djur en enhet består av beror på ras. Exempelvis räknas tio får som en djurenhet och en ko med kalv som en djurenhet. ”Hyrkossorna” betar bland annat vid Boglundsängen och Rynningeviken i sommar. I våras gick det även privatägda får med lamm vid Boglundsängen, som glatt lät sig matas av besökarna. Men flocken flyttades i början av sommaren.

– Betet tog slut, så fåren kördes ut med en båt ut till Björkön i Hjälmaren i stället. Som tur är får vi hjälp av två tjejer som har vallhundar när det är dags att samla ihop dem i höst, säger Mikael Ljungstedt.