Ledare. Robert Roos.

2017-12-23 08:00
Bild: Henrik Montgomery/TT

Det finns inget hot mot julen

Det sprids rykten om att det finns människor med ”andra värderingar än de svenska” som försöker inskränka julfirandet.

Under lång tid har det diskuterats att de svenska värderingarna är hotade. Nu har den diskussionen också lett till att mer etablerade partier pratar om frågan och det är till och med ett fokus för vår regering. Häromveckan skrev Ylva Johansson en debattartikel i DN med rubriken ”Stärk orientering om svenska värderingar för nyanlända”. Diskussionen har sedan fått fel fokus och har kommit att handla om vad ”svenska” värderingar är i stället för att handla om människors rätt till demokrati, frihet och jämlikhet. Och det är värderingar som inte är speciellt svenska.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Om ett par dagar är det julafton och att vi firar jul med allt vad det innebär ses av många som en svensk tradition och som någon med ”svenska” värderingar självklart gör. Det sprids rykten om att det finns människor med ”andra värderingar än de svenska” som försöker inskränka julfirandet och dess innehåll.

Luciafirandet är hotat, julgranen är hotad, skinkan på julbordet kommer att förbjudas och alla barn kommer snart att förstå att tomten inte finns. Jag raljerar, men vi har alla sett hur osanningar likt dessa sprids som en löpeld. De flesta av oss vet också att det inte är så utan vi fortsätter med vårt firande, så som vi alltid har gjort. Men varför är diskussionen om ”svenska” värderingar så aktuell nu?

Vi människor fungerar så att vi vill känna trygghet, ingen vill gå runt och vara rädd. Det finns många saker som kan skapa denna trygghet, till exempel en bra sjukvård när jag blir sjuk, att mina barn har det bra i skolan, att jag har ett jobb som jag trivs med eller att jag känner att jag har ett bra försäkringsskydd om jag skulle bli sjuk eller arbetslös.

Det kan också handla om ett tryggt samhälle där jag känner att jag kan gå ut på gatan när jag vill, att det finns poliser som kan komma när de behövs, men också vara tillgängliga för att förebygga brott. Det finns många saker som gör att vi känner oss trygga, samtidigt som vi snabbt kan känna oss otrygga om något förändras. Ett våldsbrott på en gata där vi brukar gå kan helt förändra vårt förhållande till den gatan, eller en enda felbehandling av en läkare kan förändra min syn på sjukvården.

Detta tillsammans med andra människors berättelser och all information som vi får om vad som händer i samhället kan skapa en stark känsla av otrygghet. Vi lever i en global tid då mycket i omvärlden påverkar oss och det kan också göra att vi känner oss otrygga. Att då skapa något som vi alla kan relatera till och knyta an till kan vara en räddning.

Räddningen för många är nu att ”vi måste hålla fast vid våra svenska värderingar”. Värderingar som handlar om identitet, respekt, lojalitet, kultur och språk. Ord som Sverigedemokraterna alltid har pratat om, men som nu kan tyckas vara på var politikers tunga. Värdeord som har fokus på ”de andra”, de som har kommit hit från andra länder. Ska du bo i Sverige så måste du bli svensk.

Men de värden som är ett grundfundament för Sverige som välfärdsstat är värden som vi har gemensamt med många andra länder och grundar sig i mänskliga rättigheter. Det handlar om demokrati och människors rätt att få vara sig själva. Trots att vi har dessa grundvärden så är vi i Sverige väldigt bra på att förtrycka minoriteter, diskriminera människor på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning, religionstillhörighet eller funktionsvariation. Och detta trots att vi är ett av världens mest jämställda och jämlika länder. Är det detta som är de svenska värderingarna vi ska lära ut?

Om vi pratar om grundläggande värderingar om människors rätt att få vara sig själva så länge du inte skadar eller begränsar någon annan, så är det en majoritet av vår befolkning som behöver utbildning. Inte bara de som kommer hit från andra länder.    

Robert Roos
Robert Roos 

Ombudsman för LO med fokus på mänskliga rättigheter, jämlikhet och ungas rättigheter på arbetsmarknaden.